Granskning Den förra och den nuvarande regeringen har avsatt 500 miljoner kronor årligen på att skolor ska anställa lärarassistenter, och de senaste åren har många utbildat sig till yrket. Nu visar en rapport från Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, att det är så få skolor som efterfrågar yrkesgruppen att myndigheten inte längre vill satsa på utbildningen.
Lärarassistenterna lyftes i valrörelsen 2018 fram av flera partier, inte minst Liberalerna och Socialdemokraterna, som en del av lösningen på skolans problem. De skulle öka tryggheten och avlasta lärarna både administrativt och praktiskt.
Men nu kommer signaler om sviktande efterfrågan, utbildningar med dålig träffsäkerhet och berättelser från besvikna lärarassistenter.
Abboud Adam, som examinerades från en av utbildningarna tidigare i år, är en av dem.
– Typiska svar från skolorna till mig är att ”vi har inte behov av lärarassistenter, eller ”vi har inte denna tjänst” eller ”vi använder inte lärarassistenter”. Det är konstigt. Skolministern borde kontakta kommunerna och fråga varför de inte anställer lärarassistenter när de får bidrag till det, säger han, vars historia du kan läsa mer om här.
Kompetens som inte efterfrågas
Abboud Adam är inte ensam om att ha upplevt att hans nyvunna pedagogiska kompetens inte efterfrågas. I rapporten ”Områdesanalys Förskola och grundskola” som kom under sommaren, skriver Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) att ”det är en mycket låg andel av lärarassistenterna som uppger att de har fått ett arbete som helt eller delvis överensstämmer med utbildningens innehåll”.
Bara 29 procent av dem som gått utbildningen 2021 svarar året efter att de helt eller till största delen arbetar med det som de utbildat sig till.
– Analysen visar att utbildningen inte haft tillräckligt bra resultat och att en alldeles för låg andel av de examinerade har fått ett jobb som är i överensstämmelse med utbildningens mål, skriver myndighetens pressansvarige Johan Lindahl till Dagens Arena.
Myndigheten kommer nu att inta en ”mycket restriktiv hållning” till utbildningarna.
Ni kommer alltså inte att bevilja medel till denna utbildning längre?
– Jag kan inte ge någon form av förhandsbesked, men den analys vi publicerat är tänkt som en signal om att vi i dagsläget inte ser något behov av att bevilja fler lärarassistentutbildningar, säger Johan Lindahl.
Varför är det så låg andel som arbetar som lärarassistent efter utbildningen?
– Vi tolkar det som ett bevis på att efterfrågan på arbetsmarknaden inte varit tillräckligt stor.
Folkhögskolor utbildar också lärarassistenter
Utöver de utbildningar som stöttas av Myndigheten för yrkeshögskolan, erbjuder nära 20 folkhögskolor en utbildning till lärarassistent. Det här innebär att det utbildas betydligt fler lärarassistenter än vad arbetslivet efterfrågar. Det har behövts cirka 200 nyutbildade lärarassistenter varje år, men enbart folkhögskolorna examinerar 300 personer årligen, skriver MYH.
Vad säger man då på Folkhögskolorna? Kalle Bjelkefelt är ordförande för föreningen Folkhögskolor med lärarassistentutbildning i samverkan, Flis.
– Jag kan inte se att behovet av att ha en sådan här pedagogisk utbildning har minskat eller är irrelevant. Vi vet att det saknas tusentals pedagoger i skolan, säger han.
Men även folkhögskolornas organisation är bekymrade. De skriver på sin webbplats att de ”ser med oro på hur en fram tills nu växande arbetsmarknad för en viktig yrkeskår plötsligt krymper”.
Med tanke på myndighetsanalysen och oron som finns, är det bra av folkhögskolorna att fortsätta att utbilda så många lärarassistenter som man gjort de senaste åren?
– Ja, det bedöms att det saknas cirka 12 000 lärare i skolan, och vad ska du få dem ifrån? Då behövs denna grupp. De utgör en väldig resurs. Ur den synvinkeln är jag övertygad om att lärarassistenterna behövs i framtiden.
Är mer optimistiska
Flis är, trots sin oro, mer optimistiska än myndigheten, och hänvisar till en egen enkät som visar att åtta av tio som gick ut deras utbildningar våren 2022 fick något sorts arbete i skolan. Organisationen menar att rapporten främst visar att yrkeshögskolan inte har haft tillräckligt bra utbildningar.
– Folkhögskolorna har en yrkesdefinition som är tydlig, men yrkeshögskolorna har inte haft gemensamma direktiv. Det kan leda till att det ser väldigt olika ut var eleven går, och då kanske eleven kommer ut till en verklighet som den inte har blivit utbildad till, säger han.
Men även folkhögskolornas egen enkät visar att många som gått på folkhögskola sedan inte tituleras lärarassistent i yrkeslivet. Bara knappt var fjärde arbetade som lärarassistent. Många får jobb eller vikariat i skolan, men de går under andra yrkestitlar, till exempel elevassistent, vikarierande obehörig lärare, ”resursperson” eller ”resursassistent”. Detta är dock inget stort problem, menar Flis ordförande.
– Det finns olika lokala varianter på titlar och roller i skolan. Det innebär dock inte att utbildningen till lärarassistent är irrelevant. Det kan ändå vara exakt det som man utbildas till som efterfrågas, även om det kallas elevkoordinator eller något annat.
Han håller med om att den senaste tidens sparkrav inom många kommuner kan ha påverkat efterfrågan på lärarassistenter.
– Ja, skolorna har det tajt, och då drar de in på tjänsterna i skolan. Det är ju en budgetfråga. Men den besvikna lärarassistentens kompetens kommer att behövas förr eller senare, även om det kan se mörkt ut just nu, säger Kalle Bjelkefelt.
Flera tecken på att systemet inte fungerar
Ytterligare ett tecken på att systemen för att ta fram utbildade lärarassistenter inte fungerar finns i den statliga yrkeshögskoleutredningen som kom i somras.
Här framgår att även Skolverkets bild av utbildningarna är att dess innehåll varierar så mycket att det blir oklart vad en lärarassistent kan, vilket i sin tur försvårar möjligheten till anställning.
Myndigheten för yrkeshögskolans Johan Lindahl håller med om att de olika definitionerna av lärarassistent kan påverka efterfrågan. De har därför länge fört en dialog med Skolverket och andra aktörer om att skapa ett likvärdigt innehåll i utbildningarna, men att bollen nu ligger hos skolväsendets aktörer.
Skolministern svarar
Vad säger man då från skolministerns sida? Departementet öronmärker ju ändå en halv miljard kronor varje år.
”Lärarassistenter gör ett mycket viktigt jobb och i grund- och gymnasieskolan har antalet lärarassistenter mer än fördubblats sedan 2017/18. När det gäller statsbidraget för anställning av lärarassistenter kommer det sannolikt för 2023 nyttjas till drygt 90 procent. Vi ser inte någon direkt minskning av nyttjandet av bidraget”, skriver skolministern Lotta Edholm (L) kort via sin pressekreterare när Dagens Arena ber om en intervju.
Någon bedömning av Myndigheten för Yrkeshögskolans analys och de andra signalerna om en bristande efterfrågan på utbildade lärarassistenter ges inte. En fråga som Dagens Arena skulle vilja få svar på är om bidraget i hög grad går till annat än just utbildade lärarassistenter. Det enda som krävs för att få det statliga anställningsbidraget är nämligen att den anställde avlastar lärarna, inte att personen är utbildad till lärarassistent.
För Abboud Amad, som känner att han slösat bort tre terminer på ingenting, är det en rimlig teori.
– Kanske anställer de dem utan utbildning för att det är billigare. Jag har också hört att det funkar så att det handlar mycket om kontakter, att man anställer bekanta, säger han.
Rickard Jakbo
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
