Att blunda för människors utsatthet är illa. Att se den, men välja att inte agera är värre, skriver Christina Höj Larsen (V), migrationspolitik talesperson och Maria Chergui, Vänsterpartiet Eskilstuna.

Förra veckan presenterade regeringens nationella samordnare för utsatta EU-medborgare, Martin Valfridsson, sin slutredovisning. I stället för att erbjuda lösningar på utsatta människors problem, blir utredningen ett verktyg för att inskränka de mänskliga rättigheterna hos de mest sårbara i vårt samhälle.

Valfridssons tolkning får hård kritik av tunga MR-organisationer. Utredningen föreslår en utökad samordning och samverkan för att följa situationen, men det stora numret från Valfridsson under måndagen var att utsatta EU-medborgare inte anses ha rätt till skolgång eller sjukvård, samt bör avhysas från sina boplatser.

Det är en strikt tolkning av rättsläget som ifrågasätts av både Civil Rights Defenders och Rädda Barnen. Valfridsson har varken tagit hänsyn till de internationella konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige är bundna av, eller tolkat EU-rätten korrekt.

Även Barnombudsmannen är kritisk mot utredningen och menar att Valfridssons tolkning av Barnkonventionen är felaktig, samt att den skulle innebära att alla barn har rätt till skolgång utom barn till fattiga EU-medborgare.

Utredningen är stark signalpolitik. Valfridsson nöjer sig inte med att tolka gällande lagstiftning hårt och felaktigt, utan skuldbelägger även de som försöker bistå de mest utsatta.

Efter att tidigare ha avrått från att ge pengar till de som tigger på våra gator går han nu vidare och kritiserar de kommuner som låter utsatta EU-medborgare gå i skolan. Han anser att landstingen ska vara restriktiva med att ge vård och att utsatta EU-medborgare bör avhysas från sina boplatser. Allt i syfte att skicka signalen att det inte är någon idé att komma hit.

Än så länge är detta bara en utredning, och det är viktigt att komma ihåg. Även om de kommunpolitiker som ser de utsatta EU-medborgarnas närvaro som ett större problem än deras utsatthet nu har fått ytterligare argument för detta. SKL har redan välkomnat tydligheten i Valfridssons analys. I Eskilstuna har Socialdemokraternas företrädare, som under en lång tid förhalat insatser till stöd för utsatta EU-medborgare, välkomnat Valfridssons slutsatser som ett frikort för att undslippa ansvar.

Situationen för hemlösa och fattiga EU-medborgare på våra gator är akut och har varit det under en längre tid. Det kan inte ha undgått någon. Att i dessa tider inte erbjuda någon lösning på deras utsatthet, utan i stället se människorna som ett problem som ska avlägsnas är inte bara en dålig idé som underblåser det hat dessa människor alltför ofta möter.

Det innebär också ett åsidosättande av de mänskliga rättigheterna och det är ovärdigt en rik välfärdsstat som Sverige. Det borde en rödgrön regering förstå.

Christina Höj Larsen, migrationspolitisk talesperson, Vänsterpartiet
Maria Chergui, gruppledare, Vänsterpartiet Eskilstuna