Luften håller på att gå ur valrörelsen – mer än ett år i förväg. Det är Socialdemokraternas fel.
Först gjorde Socialdemokraterna och Miljöpartiet upp med alliansen om friskolorna. Det ska bli ökad öppenhet i privata bolag, hårdare granskning av ägarna och tuffare krav på dem som vill starta friskolor.
Sedan ville Stefan Löfven ha en likadan överenskommelse om privat vård och omsorg. ”Dessa partier borde också kunna komma överens om att dessa principer ska gälla i hela välfärden”, sa S-ledaren till SVT.
Då fick socialminister Göran Hägglund nog och sa ifrån, förmodligen av ren och skär kristdemokratisk överlevnadsinstinkt. Han vill inte släppa profilfrågan vården ifrån sig. Och tur är väl det.
Hårdare regler för privata alternativ i välfärden är givetvis bra. Men varför i hela fridens namn vill Socialdemokraterna göra upp om med regeringen i förhand, och därmed döda välfärden som valfråga? Inte minst de konkursande friskolorna visar att några regeljusteringar här och där inte räcker för att reda upp i välfärdskaoset.
Politiken måste kunna påverka det som ligger människor närmast. Som spelar störst roll i deras vardag. Om partierna samlas i en fet klump på mitten i så viktiga frågor som välfärdens ägande och organisering förlorar politiken sin relevans.
Till slut spelar det ingen roll hur en röstar, för det blir ju ändå samma sak.
Det verkar som om Socialdemokraterna vill verka ansvarstagande med alla sina idéer om blocköverskridande överenskommelser. Eller så vill de försäkra sig om att steget från alliansen till Socialdemokraterna ska kännas helt odramatiskt för väljarna.
Oavsett vilket riskerar det att minska intresset för politiken. Vilket gör att färre människor går och röstar. Vilket i sin tur gynnar borgerligheten – eftersom de svårast utsatta är de som stannar hemma från vallokalerna när politiken förlorar sin riktning och färg.
Jobben, jobben, jobben. Det råder ingen tvekan om sysselsättningen är tänkt att bli Socialdemokraternas stora valfråga. Arbetslösheten är ju hög och ungdomsarbetslösheten ännu högre. Smashläge!
Men hur låter det egentligen när Socialdemokraterna och alliansen debatterar jobben? Ja, som ett evigt käbbel om siffror. Statistiska piruetter om läget på arbetsmarknaden blir viktigare än att berätta hur de nya jobben ska skapas. Debatten verkar återigen fri från värderingar.
Populister tjänar på ett så andefattigt politiskt klimat. När den politiska skalan krymper ihop till en enda oformlig fläck kan Sverigedemokraterna, som egentligen bara vill driva rasistisk politik, spela på skepsis mot etablissemanget och hävda att de ”vågar säga som det är”.
Vad tänker sig Socialdemokraterna egentligen? Att valets stora fråga ska bli vem som vill sänka skatten minst? Det är lätt att tro det, när Socialdemokraterna accepterar jobbskatteavdrag efter jobbskatteavdrag.
Det är dags för Stefan Löfven att visa hjärta och själ. Att socialdemokratin faktiskt vill förändra samhället.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
