Washington DC:

Ställ alla republikaner som kandiderade till USA:s mäktiga senat på rad. Be alla som tror att mänsklig aktivitet på jorden har ett samband med klimatförändringarna att räcka upp en hand. Hur många labbar skulle vifta i luften?

Endast Mark Kirk från Illinois skulle hålla upp tassen, tyvärr. Så vad betyder det för oss världsmedborgare att USA:s republikaner nu gör comeback på bred front?

Presidentens kurs i Afghanistan kommer att gälla även fortsättningsvis. Vad som händer på marken är viktigare än den politiska maktförskjutningen i Washington. Den strategi som förknippas med generalerna McChrystal och Petraeus ska utvärderas innan jul och sedan i juli 2011.

Men utvärderingens positiva tecken lär vara modesta eller mediokra. För Obama är det kanske rent av bekvämare att republikanen John Boehner då är talman i kongressen, och inte demokraternas Nancy Pelosi. Att republikanerna underminerar en militär insats är föga troligt.

Sommaren 2011 måste Obama alltså ta ett strategiskt beslut som påverkar presidentvalet året efter. Om kursen i Afghanistan ligger fast riskerar han att utmanas från vänster i demokraternas primärval. Om insatsen bantas i förtid får Obama en kvarnsten runt halsen i matchen mot republikanernas presidentkandidat, i en fråga där demokraterna uppfattas som svaga. Troligen fruktar han det senare mer än det förra.

Republikanernas frammarsch lär minska USA:s intresse för det globala klimatarbetet ytterligare. Att det koldioxidsprutande billandet Amerika ska införa ett system med utsläppsrätter är en idé som nu är stendöd. Biståndet skärs ned när republikanerna ska spara 100 miljarder dollar i den federala budgeten.

Eftersom utrikesminister Hillary Clinton och försvarsminister Robert Gates arbetar målmedvetet inom sina fögderier, bör Obama få tid och utrymme att prioritera den globala ekonomin. Syftet med Obamas pågående resa till Indien, Indonesien, Sydkorea och Japan är också att sända flera signaler till de arga väljarna på hemmaplan.

Handel med de växande ekonomierna i Asien är en väg ur krisen. Den uppkomna partipolitiska låsningen i kongressen måste överkommas om USA ska förbli konkurrenskraftigt. Och amerikanska presidenter har som tradition att överskyla inrikespolitiska bakslag med maktspel i världspolitiken. Obama besöker inte Kina under Asienresan.

0,1 procent av löntagarna i USA tjänar i dag drygt 12 procent av den totala löneinkomsten. Skattehöjningar för de absolut rikaste skulle alltså ge riktigt hyfsade intäkter. Ett nytt handelsavtal med Sydkorea är aktuellt. Obama skulle kunna använda den tomma statskassan som ursäkt för att effektivisera en rad program ute i USA:s delstater.

Men vad säger Tea party-ledamöterna om smarta skattehöjningar, frihandel och federala krav på delstaterna? Ingen vet om det ekonomiskt nödvändiga är politiskt möjligt.