Harrisburg 1979. Tjernobyl 1986. Fukushima 2011. Tre platser på vår sköra planet. Tre kärnkraftsolyckor. Tre händelser som inneburit att synen på kärnkraften förändrats och som fått stora politiska konsekvenser.
Olyckan i Harrisburg inträffade när det organiserade svenska kärnkraftsmotståndet var som starkast. Olof Palme valde att säga ja till en folkomröstning. Den innebar ett nej till en snabbavveckling, men att kärnkraften skulle fasas ut till år 2010. Kärnkraftsparentesen har emellertid blivit mycket längre än vad som då utlovades.
Även olyckan i Tjernobyl fick enorma konsekvenser. Förmodligen medverkade också den till att Socialdemokraterna surrade sig vid avvecklingsmasten. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet träffade sedan en överenskommelse om energipolitiken. Och en reaktor i Barsebäck stängdes ner 2005.
Händelserna i Fukushima har än en gång illustrerat kärnkraftens grundläggande problem. Den avgörande kritiken har alltid fokuserat på den bräckliga säkerheten. Inte bara eftersom avfallshanteringen sträcker sig över sådana enorma och oöverskådliga tidsrymder. Till detta kommer att olyckor faktiskt kan inträffa i de aktiva reaktorerna. Oförutsägbara händelser som jordbävningar och tsunami kan leda till att människan tappar kontrollen över tekniken. Händelserna i Japan ger oss bara en allt för tydlig bild av detta, en möjlig apokalyps som skapar rädsla och ångest.
Än så länge har olyckan i Japan märkligt nog inte fått så stora konsekvenser för den svenska debatten. Men via Tyskland kommer den förmodligen att påverka även oss. Där finns ett starkt folkligt motstånd mot atomkraften. Demonstrationerna i Tyskland påminner om 1980-talets omfattande motstånd. I går fattade den tyska regeringen så beslut om att fasa ut all kärnkraft till år 2022. Med förbehållet ”om” det finns förnybara alternativ. Nyss upphävde Angela Merkel de avvecklingsbeslut som den tidigare rödgröna regeringen hade fattat. Nu är det helt nya signaler från Berlin.
Inte undra på att miljöminister Andreas Carlgren suckade i Studio Ett i går. Förmodligen beror det inte bara på att svenska Vattenfalls kärnkraftsanläggningar i Tyskland inom en tioårsperiod förmodligen kommer att stängas ned. Nej, det kan inte heller vara lätt för den tidigare kärnkraftsmotståndaren Andreas Carlgren att nu tvingas kritisera tyska avvecklingsbeslut. Under den förra mandatperioden övergav Centern inte bara den gamla överenskommelsen om kärnkraften över blockgränserna. Centerpartiet gick längre, la helt enkelt ner sitt motstånd och öppnade i praktiken för nya kärnkraftsverk, vilket länge varit Folkpartiets och Moderaternas linje.
Konsekvenserna av det tyska beslutet är svåra att förutse. Som bekant har kärnkraften dömts ut tidigare. Minnet av en aldrig så skrämmande händelse flagnar efter ett tag. Merkels kovändning sker under hård press från en stark grön och allmänt kärnkraftskritisk opinion. Men det faktum att Europas industriella motor fattar ett så tydligt beslut om avveckling kommer att få enorma konsekvenser. Andreas Carlgrens suckar vittnar därom. Dagar som dessa önskar han nog att Centerpartiet inte hade bytt fot om kärnkraften.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
