Negativa stereotyper drabbar äldre hårt. Det finns många internationella exempel och lärdomar att dra. Det skriver Monika Arvidsson och Karin Kristensson (tankesmedjan Tiden).
440 000 personer står utan jobb i dag. Samtidigt vittnar arbetsgivare om svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens. I ett land som vill konkurrera med hög kunskap, kompetens och produktivitet.
Det räcker inte att bara fokusera på antalet nya jobb. Vi måste för långsiktighetens skull tänka på hur vi bäst hushåller med ”resursen”arbetskraft. Alltfler inser den absoluta nödvändigheten av energieffektivisering och klimatanpassad produktion. Vi måste börja tänka lika när det gäller människor!
Ett sundare arbetsliv är naturligtvis främst en vinst för individen. Men friska människor kan även i större utsträckning delta i arbetslivet både kvantitativt och kvalitativt.
Tankesmedjan Tiden presenterar i en ny rapport, “Dos and don’ts på arbetsmarknaden”, en sammanställning av erfarenheter och framgångsexempel för att på samma gång öka både sysselsättning och kvalitet i arbetslivet.
Dagens utmaningar där många står utanför arbetskraften och när arbetskraftsbrist samtidigt lurar runt hörnet, kan delvis gå via genvägar till framgång genom användning av andras erfarenheter. Även om varje arbetsmarknad har sina egna utmaningar och möjligheter, så finns vissa generella lärdomar att hämta från såväl nationella som internationella arbetsmarknadslösningar.
Åldersgrupper är långtifrån homogena hinder för sysselsättning. Men för att förenkla genomgången av praktiska exempel, så delar rapporten upp arbetskraften i kategorierna unga, mitt-i-livet samt äldre. Behoven är således mycket olika. Men några tydliga tillkortakommanden gäller utbildning (främst för yngre), möjligheter att anpassa arbete av hälsoskäl (främst för dem mitt-i-livet och äldre) och diskriminering (främst av äldre).
Det sistnämnda drabbar även andra kategorier oberoende av ålder, grundat på etnicitet, kön och klass.
Så vad har då fungerat och vad verkar vara mindre bra när det gäller att öka antalet jobbtillfällen med kvalitativt innehåll och en bra arbetsmiljö? Och vad är relevant för dagens och framtidens svenska arbetsmarknad?
Några generella slutsatser man kan dra av tidigare jobbskapande åtgärder är att både politik och arbetsmarknadens parter har behövt prioritera för att få effekt. Frågor som varit och är viktiga för kvalitet och sysselsättning är arbetsmiljö, arbetstagares möjlighet att påverka sin arbetssituation och våra utvecklingsmöjligheter under ett arbetsliv.
En stark trepartssamverkan har varit en förutsättning för att arbetstagarnas intressen ska sättas på agendan och för att få till genomarbetade lösningar och effektiva resultat.
Arbetsmarknadens parter har en lång tradition av att via samarbete och ända ner på lokal arbetsplatsnivå, vässa fram anpassade och utvecklande arbetsuppgifter. På så sätt möts inte bara företagens behov utan även möjligheten för arbetskraften att få in – eller behålla – en fot i arbetslivet.
Trepartsmodellen har varit för svag under senare år och givet utmaningar som arbetslöshet, ohälsotal, kompetensbrist och välfärdens finansiering så är det hög tid att intensifiera samverkan igen.
En bred kunskapsgrund får ekonomi och individer att växa. Att återinteragera unga som har slutat skolan i förtid och att möjliggöra utbildning för arbetstagare i alla åldrar tillgodoser arbetsmarknadens behov på lång sikt.
För dem med kort utbildning, som kanske har hoppat av skolan, visar det sig att det inte självklart är mest effektivt att ge en kort praktisk utbildning som kanske just då efterfrågas av arbetsgivaren. En grundläggande teoretisk bas har visat på effektiva och långsiktiga effekter.
De kortsiktiga lösningarna har på lång sikt bidragit till inlåsningseffekter som försvårat för individers möjligheter att utvecklas i arbetslivet. Det är en kunskap som bör beaktas när man vill ta fram lämpliga utbildnings- och praktikplatser
Att få fler i sysselsättning är inte endast en samhällsekonomisk fråga; ett jobb gynnar människors välmående och hälsa genom den sociala gemenskap som arbete leder till.
På grund av sjukdom har många uteslutits ur arbetsgemenskapen och den svenska arbetsmarknaden har kommit att bli en plats där utrymme i stor sett enbart ges till de fullt arbetsföra.
Rapporten lyfter lyckade resultat av strategier där arbetsuppgifter har modifierats, så den sjukskrivne kan fortsätta arbeta utan att skadas. Detta gör att människor kan fortsätta arbeta, att de kommer snabbare tillbaka till heltidsarbete och att de dessutom i framtiden blir sjukskrivna kortare perioder än annars.
För detta behöver arbetsgivare sporras att vilja anpassa arbetsuppgifter efter arbetstagares behov, något som i dag är bristande i den svenska sjukförsäkringens utformning. Internationellt sett är svenska arbetsgivares kostnad för ohälsa i arbetet låg. Man bör ställa sig frågan hur det påverkar incitamentet att verka för att de anställda mår bra.
För att få fler äldre att vilja, orka och kunna ha ett längre arbetsliv, finns många internationella exempel och lärdomar att dra. Studier visar förekomst av negativa stereotypbilder som att äldre inte skulle vara mottagliga för ny kunskap och anpassning. Dessa föreställningar har haft negativt inflytande på äldres möjlighet att utvecklas i arbetslivet.
Det visar sig att omgivningens bristande tro på äldres förmåga att ta till sig ny kunskap även påverkar de äldre själva, det vill säga att det bidrar med en negativ självbild och försämrat självförtroende, vilket i sin tur begränsar möjligheter till kompetensutveckling. Genom till synes uppenbara ting som förändrade attityder, har man lyckats öka äldres deltagande på arbetsmarknaden.
Med hög arbetslöshet är det arbetstagarna som får anpassa sig till arbetsgivarnas premisser, vilket har visat sig ha negativa effekter för både ekonomi och välmående. Att lyssna till anställdas behov och ge människor en möjlighet att påverka sin arbetssituation har bidragit till en effektiv och innovativ företagsverksamhet.
Ett samhälle med hög sysselsättningsgrad och produktiva företag har finansiella förutsättningar för en ambitiös generell välfärd, en skola i världsklass, bra och tillgänglig vård, forskning och utveckling för framtida problemlösningar.
Med goda exempel som inspiration kan vi korta vägen till en bättre arbetsmarknad och en starkare ekonomi.
Monika Arvidsson, utredningschef, Tankesmedjan Tiden
Karin Kristensson, utredare, Tankesmedjan Tiden och författare till rapporten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
