Porträttbild på German Bender, med allvarlig min och iklädd en grå kavaj
German Bender, programchef för arbetsmarknad och utbildning på Tankesmedjan Arena Idé.

debatt Trenden med sjunkande facklig anslutningsgrad måste vändas innan det är försent. Därför lanserar tankesmedjan Arena Idé ett flerårigt utredningsprojekt om fackligt inflytande. Till projektet knyts forskare från flera lärosäten och tolv av Sveriges största fackförbund, som tillsammans organiserar 1,8 miljoner löntagare, skriver German Bender.

Den svenska modellens grundbult är starka parter på arbetsmarknaden. Denna maktbalans mellan fack och arbetsgivare har bidragit till att modellen varit enormt framgångsrik under stora delar av det senaste seklet. Några av frukterna vi kunnat skörda är en konkurrenskraftig ekonomi, relativt små inkomstklyftor, stadiga reallöneökningar och ytterst få arbetsmarknadskonflikter. Sverige brukar framhållas som ett mönsterland i detta avseende och fackföreningarnas betydelse har uppmärksammats alltmer av internationella organisationer som IMF och OECD.

När vi nu går in i en ekonomi där automatisering och digitalisering i allt högre grad påverkar människors arbetsuppgifter och vilka jobb som skapas, blir det ännu viktigare att facken kan bidra till människors trygghet på arbetsmarknaden. Det finns även forskningsstöd för att svagare fack ökar ojämlikheten och att facklig organisering minskar klyftorna genom att höja inkomsterna även för dem som inte är med i facket.

Därför är det bekymmersamt att den fackliga organisationsgraden sjunkit kraftigt i Sverige de senaste tjugo åren. I en rapport från Arena Idé förra året konstaterade vi att färre än sju av tio löntagare i dag är fackligt anslutna. Bland arbetare är siffran ännu lägre: sex av tio. Den negativa trenden är långvarig och internationell, men förklaringarna är komplexa och skiljer sig åt mellan länder, mellan fackförbund och mellan olika sektorer och grupper på arbetsmarknaden. Särskilt negativ är utvecklingen inom arbetaryrken, i storstäder, bland unga och bland utrikes födda.

Säkerligen finns det anledning till självrannsakan för oss i fackföreningsrörelsen.

En låg organisationsgrad riskerar att skapa en negativ spiral. Om facken får svårare att leverera resultat åt sina medlemmar blir fackligt medlemskap mindre attraktivt, vilket kan leda till ännu lägre organisationsgrad och därmed ytterligare försvaga fackens inflytande. På sikt kan det leda till lägre kollektivavtalstäckning, sämre avtal, ökad politisk inblandning i lönebildningen och fler konflikter på arbetsmarknaden. Med andra ord en helt annan arbetsmarknadsmodell än vår nuvarande. Konsekvenserna av kraftigt försvagade fack vore negativa för enskilda människor, men också för seriösa arbetsgivare som vill ha långsiktigt hållbara verksamheter.

Det här är grundläggande frågor för alla fackliga organisationer, även de förbund som haft en positiv medlemsutveckling, eftersom de rör den svenska arbetsmarknadsmodellens själva fundament. I förlängningen är risken stor att vi får se negativa effekter på samhället i stort, eftersom en väl fungerande partsmodell med starka fackliga organisationer och arbetsgivare är en fundamental del av den svenska samhällsmodellen i vid mening.

Mot bakgrund av den stora betydelse som fackliga organisationer har för svensk ekonomi och för samhället i stort, menar vi att den negativa utvecklingen behöver studeras noggrannare. En del förklaringar kan sökas i politiska reformer som undergrävt fackens inflytande, andra i strukturella faktorer som rör arbetskraftens sammansättning. Säkerligen finns det anledning till självrannsakan för oss i fackföreningsrörelsen.

Därför initierar tankesmedjan Arena Idé nu det tvärfackliga utredningsprojektet Arbetsliv och inflytande. Under åren 2020–2022 kommer ett antal underlagsrapporter att produceras av oberoende forskare och utredare, med fokus på tvärfackliga utmaningar som rör hela arbetsmarknaden och har bred samhällsrelevans. Till projektet knyts ett fristående råd som består av tolv fackförbund från LO, TCO och Saco. Fyra av Sveriges fem största fackförbund ingår i rådet och tillsammans organiserar de tolv förbunden nästan 1,8 miljoner löntagare. Rådets roll är dels att följa och bidra med insikter till utredningsprojektet, dels att visa en tvärfacklig uppslutning kring grundläggande fackliga frågor.

Under arbetets gång kommer vi att bjuda in företrädare för arbetsgivare och politiska partier för att diskutera hur vi gemensamt kan stärka den svenska modellen så att vi står rustade för arbetslivets utmaningar även i framtiden. En grundläggande princip är att värna maktbalansen mellan arbetstagare och arbetsgivare. Starka arbetsgivare är bra för Sverige, men då krävs också starka fack.

 

German Bender
Programchef Arbetsmarknad, Arena Idé och doktorand vid Handelshögskolan