Pågatågen och Johnny Nadérus, Seko. Bild t v: Skånetrafiken

debatt Under måndagen avblåstes en vild strejk på bolaget Arriva, som driver skånska Pågatågen, efter att ett hot om att säga upp huvudskyddsombudet dragits tillbaka. Men kampen mot försämrade arbetsvillkor inom järnvägen är inte över, skriver Johnny Nadérus, Seko.

På nyårsafton samlades drygt 100 järnvägare anställda av det tyskägda företaget Arriva som kör Pågatågen och beslöt att inleda en vild strejk med start i dag, måndag kl. 11.00*.

Anledningen är att Arriva hotar med att säga upp huvudskyddsombudet Ola Brunnström, som varit en av fackligt drivande i försvar för de anställdas arbetsrättsliga villkor. Arriva har under det gångna året lagt fram förslag att hyvla Järnvägarnas arbetstid till 80 % jämfört med nuvarande heltid och självklart endast 80 % lön. De som sa nej skulle bli uppsagda.

Tidigare har det varit en konflikt om ”kisspauser” för järnvägarna där det kunnat gå upp till 5 timmar mellan toalettbesök, ärendet togs upp av Arbetsmiljöverket som gav de anställda rätt om att det inte fick mer än 2,5 timmar mellan toalettbesök. Men Arriva lät sig inte nöja sig med Arbetsmiljöverkets krav utan drev ärendet till Förvaltningsrätten i Malmö som i oktober i år beslutade att Arbetsmiljöverkets beslut om toalettbesök ska gälla och införas senast 31 juli 2021.

Inte heller detta beslut föll i god jord i Arriva ledning, de har nu begärt prövningstillstånd hos Kammarrätten.

De strider som nu pågår på Pågatågen och Infranord, där Seko är den största fackföreningen, kan vara avgörande för hur svensk järnvägspolitik formas för framtiden.

Arriva har sammanfattningsvis uppenbara problem med järnvägarnas arbetsmiljö på Pågatågen. Istället för att lösa dem på ett konstruktivt sätt agerar nu Arriva genom att kväva kritiken och skrämma arbetstagarna till tystnad genom att hota deras valda huvudskyddsombud.

Är detta något unikt inom järnvägen idag? Knappast. I Dagens Arena från den 12 december skrev Mats Wingborg om de attacker som vd Henrik Löfgren i det statliga järnvägsbolaget Infranord nu planerar mot järnvägarna där. Infranords våta dröm är att minska antalet semesterdagar med upp till 20 procent, sänka tjänstepensionerna med flera tusentals kronor och flera andra reaktionära förslag, allt i syfte att öka vinsten.

Det som tidigare var ett samhällsuppdrag inom järnvägen, att tågen skall fram och i tid så att resenärerna kan lita på tågtransporter, lyser nu med sin frånvaro. Samhällsuppdraget är nu helt underordnat vinstintresset med inställda avgångar, spårfel, nedrivna kontaktledningar som direkta konsekvenser av detta.

De strider som nu pågår på Pågatågen och Infranord, där Seko är den största fackföreningen, kan vara avgörande för hur svensk järnvägspolitik formas för framtiden.

I detta perspektiv är det en självklarhet att uttrycka sitt stöd för järnvägarnas kamp för anständiga rättigheter och trygga anställningar. Detta samtidigt som Stefan Löfven bör genomföra sitt vallöfte om att förstatliga järnvägsunderhållet.

Det är dags att slänga ut månglarna ur templet!

 

Johnny Nadérus, Seko Banklubben Stockholm, järnvägare sedan 1981

 

* Vid lunchtid på måndagen avblåstes strejkhotet efter att Arriva meddelat att huvudskyddsombudet Ola Brunnström får behålla sitt jobb. Artikeln har sedan dess uppdaterats vad gäller rubrik och ingress.