Talla Alkurdi

debatt I valfrihetens namn har stockholmarnas vård privatiserats och styckats upp. Som socialdemokrat menar jag att vi istället ska bygga sjukvården med utgångspunkt i människors möjlighet till frihet. skriver Talla Alkurdi. 

Är det samma sak att bedriva vård som att ha en skoaffär eller en matbutik? Ska mest vård finnas där behoven är som störst, eller där efterfrågan är högst? Det är de tydliga skiljelinjerna i sjukvårdspolitiken.

Fram till början av 2010-talet genomförde Region Stockholm regelbundet större vårdbehovsanalyser, där stockholmarnas hälsa kartlades för att ligga till grund för planering och utbyggnad av vård. Grundtanken var att mest resurser skulle gå dit behoven är som störst. Det är inte en slump att Moderaterna i Region Stockholm satte stopp för dessa övergripande behovsanalyser samtidigt som privatiseringsvågen i stockholmsvården inleddes och vårdvalen infördes.

Föga förvånande innebar detta skifte att vård i stadsdelar med sämre hälsa eller en äldre befolkning ansågs olönsam och stängde, samtidigt som nya mottagningar istället öppnade upp i Stockholms innerstad.

Kvinnor i Rinkeby drabbas dubbelt så ofta av hjärtinfarkt som kvinnor i Vaxholm.

Konsekvenserna för stockholmarnas hälsa har blivit tydliga. Det skiljer idag upp till 5 år i förväntad medellivslängd mellan Skärholmen och Danderyd. Kvinnor i Rinkeby drabbas dubbelt så ofta av hjärtinfarkt som kvinnor i Vaxholm och lågutbildade kvinnor är den enda grupp vars medellivslängd inte ökat de senaste åren. Trots det finns den mesta vården i innerstaden och i välbärgade stadsdelar och kommuner.

I grunden handlar det om att Moderaterna under lång tid har styrt stockholmsvården mot ett tydligt mål. Den offentliga vården ska skäras ner på in absurdum samtidigt som pengar regnar över privata vårdbolag och nätläkarappar. Ingen ny vårdcentral i offentlig regi har öppnats sedan 2009. Privata sjukvårdsförsäkringar tillåts öppna upp gräddfiler i vården där plånboken styr istället för behoven. sjukhusen ges svältbudget efter svältbudget. Någonstans måste man fråga sig vad som kommer finnas kvar när Moderaterna är klara med stockholmsvården? Kanske blir hela Sveriges sjukvård nästa projekt?

Utvecklingen har gått så långt att stockholmarna börjar tappa tron på en jämlik vård. I den årliga hälso- och sjukvårdsbarometern från Sveriges kommuner och regioner (SKR) sammanställs medborgarnas syn på hälso- och sjukvården. När det gäller andelen som uppfattar att vården ges på lika villkor ligger Region Stockholm i botten av statistiken. Bara drygt hälften, 56 procent, svarar JA på frågan ” Uppfattar du att vården ges på lika villkor, dvs. att behovet av vård avgör, inte något annat?”

Den som inte längre tror på jämlik rustar sig för att hantera ojämlikheten. Man uppmuntras att se till sitt eget istället för att vara med och bidra till det gemensamma. Ett undergrävt förtroende för den generella välfärden öppnar dörren för privata sjukvårdsförsäkringar. En snabb kontakt med en nätläkare blir viktigare än att pensionärer eller cancersjuka får vård i tid eller att personalen på vårdcentralerna hinner med sitt jobb.

I valfrihetens namn har stockholmarnas vård privatiserats och styckats upp. Som socialdemokrat menar jag att vi istället ska bygga sjukvården med utgångspunkt i människors möjlighet till frihet. Friheten att leva ett gott och hälsosamt liv vem du än är eller var du än kommer ifrån. Där du kan vara trygg med att vården finns där när du behöver den. För det finns ingen större ofrihet än när du eller dina nära och kära inte har hälsan.

 

Talla Alkurdi (S)
Oppositionsregionråd