Regeringen chockhöjer medicinpriserna

Pensionärer betalar med sin hälsa.

Den 22 maj tas beslut i riksdagen om att kraftigt förändra taket på högkostnadsskyddet för medicin. Från 2 900 kronor till 3 800 kronor. De som blir lidande är de som redan har en ansträngd ekonomi och nu riskerar att inte ha råd att hämta ut sin medicin.

Ojämlikheten i vårt land skenar. Nyligen rapporterades att livslängden mellan de fattigaste och rikaste skiljer tio år. Svenskar gör mer hälsosamma val först när de har pengar över i plånboken. Vardagsekonomin spelar alltså en avgörande roll för folks livskvalitet och livslängd.  I en tid som redan präglas av skenande kostnadsökningar på mat, boende och el innebär det här en kännbar påfrestning för de som redan har det svårt att få ihop ekonomin, inte minst landets pensionärer.

Var femte med låg ekonomisk standard

För pensionärer är livslängd och livskvalitet direkt beroende av tillgång till läkemedel. När Moderaterna och Sverigedemokraterna sänker skatterna för de rikaste men höjer kostnaden för läkemedel och mediciner är det pensionärerna som får betala priset med sin egen hälsa.

Många har i dag svårt att få ekonomin att gå ihop. Av Stockholms läns 2,5 miljoner invånare lever var femte med låg ekonomisk standard. I Järva är andelen som har avstått läkemedel på grund av dålig ekonomi sex gånger större än i Täby.

I våra roller som socialdemokratiskt hälso- och sjukvårdsregionråd samt ordförande för PRO Stockholms län är vi mycket bekymrade för hur hälsan och måendet hos invånarna i Stockholms län kommer påverkas av denna dramatiska höjning.

Men den största oron hittas hos pensionärer. Anneli, som har jobbat som sjuksköterska hela sitt liv, bävar nu inför de veckor av ångest och rädsla innan det höjda fribeloppet är uppnått. Inget oförutsett får hända – för det är tomt i plånboken efter att hon köpt ut de läkemedel som håller henne levande. Åke ser hopplöst på sin kommande vardag utan frukt och godsaker.

Slutar ta behandling

Mest läkemedel hämtas ut av äldre, för behandling av hjärt- och kärlsjukdomar, smärta och folksjukdomar såsom diabetes, depression och KOL. Åldersgruppen 80 år och äldre står för nästan en tredjedel av läkemedelsuttagen i regionen. I samma åldersgrupp har var femte kvinna som mest 1 261 kronor kvar när månadens nödvändiga utgifter är betalda.

En kostnadsökning av 900 kronor för läkemedel kommer för många bli det som avgör om man över huvud taget har råd att hämta ut sin medicin. Regeringens förslag kan få effekten att de svagaste i samhället och äldre, som också är just de grupper med stort behov av läkemedel, slutar att ta sin behandling.

Höjningen är därför ett vågspel: regeringen riskerar att folkhälsan försämras men även att belastningen på vården ökar av de ytterligare som insjuknar när deras behandling uteblir. Inför sådana förändringar krävs att förslaget är ordentligt utrett. Men en konsekvensanalys och riskbedömning av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna har regeringen inte gjort. Det är ovärdigt för svensk sjukvård.

Sänkte skatten

Förslaget har från början mötts av massiv kritik. SKR, fackförbund, patient- och intresseorganisationer fördömer alla höjningen. Trots det backar inte regeringen. Slutligen är det värt att sätta höjningen i proportion till Tidöpartiernas övriga politik. Höjningen beräknas innebära att intäkterna ur folks egna fickor för läkemedel ökar med en drygt en halv miljard kronor under 2025. Samtidigt sänkte regeringen inkomstskatterna med 27 miljarder, men där mer än hälften går till den femtedel som tjänar mest.

Återigen blir det tydligt vad regeringen har för fördelningspolitiska ambitioner: sänkt skatt för de allra rikaste på bekostnad av pensionärers hälsa.  Att gå vidare med det här förslaget i tider av ekonomisk oro och tullkrig är respektlöst mot de drabbade.

Talla Alkurdi, hälso- och sjukvårdsregionråd i Stockholm 

Curre Hansson, ordförande i PRO Stockholm