All erfarenhet visar att brukarundersökningar inte är ett mått på kvalitet. Regeringen kommer inte göra något åt marknadstänkandet i välfärden, men kommunerna kan göra det. 

Vi har länge vetat att brukarundersökningar inte går att lita på. Dagens Arenas Mikael Färnbo (nu på Dagens Arbete) kunde redan 2011 visa att SKL:s nationella patientenkät gav höga betyg åt usla vårdaktörer.

Mikael Färnbo granskade samtliga privata vårdcentraler stängts av från vårdvalet i Stockholm och Göteborg efter att de visat sig hålla för låg kvalitet. Färnbo kunde konstatera att trots att vårdcentralerna blivit avstängda på grund av stora brister både vad det gäller hygien och patientsäkerhet, ”så får de granskade vårdcentralerna sammanlagt varken bättre eller sämre betyg än genomsnittet för vårdcentraler i Sverige. I vissa fall får vårdcentralerna i själva verket bättre betyg än snittet.”

De grävande journalisterna Mira Klingberg Hjort och Karl Martinsson har gjort en liknande granskning när det gäller brukarundersökningar inom äldreomsorgen, publicerad i boken Hemtjänstmaffia (Atlas 2021).

Kräv att alla privata aktörer redovisar sådant som är avgörande för kvalitet 

De konstaterar att brukarundersökningar inom äldreomsorgen brukar ha en låg svarsfrekvensen, att enkäten ofta fylls i tillsammans med anhöriga eller till och med av äldreomsorgspersonalen själv. Med uppenbar risk för att enkäten inte ger en rättvisande bild: många äldre känner ett obehag inför att kritisera personal som de är beroende av.

Men det är värre än så. Ibland är enkäterna manipulerade, påhittade. Ljug.

Ett exempel ur mängden: 2016 slängdes företaget Omsorgsjouren ut ur Stockholms stad. Företagets verksamhetschef arbetade heltid på en helt annan arbetsplats. Företaget tog betalt för hemtjänst som inte utförts. Nästan ingen hade undersköterskeutbildning, trots att Stockholms stad krävde att hälften skulle vara utbildade. I Socialstyrelsens brukarundersökning från året innan syntes inget av detta: alla som svarade var nöjda med företagets hemtjänst.

Mira Klingberg Hjort och Karl Martinsson bestämde sig för att gå igenom samtliga hemtjänstföretag som slängts ut från Stockholms stad sedan 2013 efter att de avslöjats med fusk, och undersökte vilka omdömen företagen fått i brukarundersökningen året innan.

”Resultatet är överraskande. Det stannar inte vid att fusket är osynligt i kvalitetsmätningarna. De fuskande företagen fick faktiskt bättre omdömen än snittet i mätningarna året innan de slängdes ut. Sex av tio fuskföretag hade nöjdare brukare än snittföretaget samma år. Tre av tio hade full pott – 100 procent nöjda kunder.”

I ett kundvalssystem – som vi i Sverige har inte bara inom äldreomsorgen och vården, utan också i skolan – konkurrerar aktörer med varandra om ”kunder” i form av äldre, patienter och elever. Tanken är att konkurrens mellan olika aktörer ska leda till kvalitetsförbättringar. Verksamheter med högre kvalitet ska få fler ”kunder”, och de som inte håller måttet ska konkurreras ut.

Hela tanken bygger så klart på att det är möjligt för ”kunderna” kan göra informerade val.

Som Dagens Arena skrivit om tidigare är det inte fallet på kundvalsmarknaderna i Sveriges sönderprivatiserade välfärd.

Mest uppenbart är det kanske när det gäller skolvalet. Marknadsföringen är i princip helt oreglerad. Skolorna får själva välja vilka uppgifter de publicerar om skolan. Offentlighetsprincipen gäller inte. Och häromdagen kunde Dagens Nyheter berätta att Sveriges största skolföretag har köpt och skapat egna sökmotorer för att kunna kontrollera den information som gymnasieelever får när det ska välja skola, och styra sökande elever till de egna skolorna.

Det är inte troligt att den här regeringen kommer att göra något åt den vilda västern som råder inom den marknadiserade välfärden.

Men enskilda kommuner kan göra skillnad.

För det första: sluta använda brukarundersökningar.

För det andra: kräv att alla privata aktörer redovisar sådant som är avgörande för kvalitet. Personaltäthet. Personalens kompetens. Antal barn per grupp i förskolan, antal elever per lärare, andel behöriga lärare och andel legitimerade förskollärare. Aktörer som inte kan redovisa detta bör inte få vara med bland valbara alternativ.

För det tredje: när kommunens hemsida lista förskolor, skolor och äldreboenden för att medborgarna ska kunna göra informerade val, lista inte i bokstavsordning (varför heter alla förskolor något på A?), utan i kvalitetsordning.

Det kommer inte att ändra allt. Men det är ovärdigt att inte åtminstone göra detta.