Lovisa Fhager Havdelin, Hans Caldaras, Vanessa Karamani

debatt Vi uppmanar regeringen på Romernas internationella dag att ta krafttag mot den utbredda antiromismen, skriver Hans Caldaras, Lovisa Fhager Havdelin och Vanessa Karamani.

r sex år sedan briserade skandalen med polisens så kallade romregister. Dagens Nyheter kunde avslöja att närmare 5000 människor av romskt ursprung hade registrerats av polisen i Skåne. Över 1300 av de registrerade var barn. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden utredde och kunde konstatera att registret var olagligt.

Samma år, 2013, slog EU:s byrå för grundläggande rättigheter fast att romerna är Europas mest utsatta och diskriminerade folkgrupp. Året därpå gav den svenska regeringen ut en vitbok om de utbredda övergrepp mot romer som skett i vårt land under 1900-talet. Dokumentet innehåller några av de värsta brott en stat kan begå mot sina medborgare: tvångssteriliseringar av friska män och kvinnor, barn som slitits från sina familjer och tvångsplacerats i icke-romska hem, fördrivning.

Vissa politiska framsteg till trots är det tydligt att inte tillräckligt görs för att försvara romska rättigheter här och nu. Erkännanden av historiska övergrepp är viktiga för att kunna gå vidare, för romerna själva och för den stat som skall skydda dem, men får inte användas som ursäkt för att slippa ta tag i dagens problem – varav vissa måste beskrivas som akuta.

“Jag blir kränkt nästan varje dag i skolan, både av elever och lärare”, säger eleven David i Polismuseets turnerande hatbrottsutställning Vi & Dom. “’Jävla (rasistiskt tillmäle), ‘Du har inget land’, ‘Det var bra att Hitler dödade er’. Ord som inte går att beskriva.”

Många romer ser sig tvingade att dölja sin identitet i mötet med arbetsgivare, kollegor och myndigheter.

Teskedsorden har intervjuat romska ungdomar för vår banbrytande app mot rasism, Reality Check, där användarna får pröva hur det är att leva som unga från olika etniska minoriteter. Trots att vi arbetar mot rasism på en daglig basis blev vi starkt berörda av ungdomarnas vittnesmål, som inkluderar allt från verbal mobbning till upprepade fysiska attacker – och en förfärande passiv vuxenvärld:

”Vi blir kallade för ‘tattare’, men vi har ingen aning om varför.”

Det är så många fördomar mot romer, om att de snattar och sånt. Bara för att en person har gjort det behöver det inte betyda att allagör det. Sen går man in i nån affär och så följer folk efter dig och kollar så man inte gör nånting.”

”Jag har haft självmordstankar, men det ska inte behöva vara så. Man ska inte behöva utsättas för så mycket bara för att man är annorlunda.”

”Det hade aldrig hänt om jag haft ett annat ursprung. Allt hände på grund av att jag är rom. Och jag gömde inte att jag var rom, utan jag sa det.”

Regeringens så kallade långsiktiga strategi för romsk inkludering gäller till och med 2032. Målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en icke-rom. Redan 2014 mottog regeringen en rapport från Länsstyrelsen i Stockholm som visade att romers rättigheter är kraftigt åsidosatta i hela landet. Fördomar om romer är exempelvis ett så stort hinder på den svenska arbetsmarknaden, att många romer ser sig tvingade att dölja sin identitet i mötet med arbetsgivare, kollegor och myndigheter.

I de intervjuer Teskedsorden utfört med unga romer framkommer en tydlig problembild: trots upprepade kränkningar inom skolans väggar agerar varken lärare eller skolledning. Antiromismen tas inte på allvar och kunskapen hos lärarkåren är slående låg. På uppdrag av regeringen kom 2016 en skrivning för en kraftsamling mot antiromism. I utredningen pekas just på den utsatta situationen för romska barn i svenska skolan. I likhet med Teskedsordens research skriver utredningen att det råder stora brister vad gäller medvetenhet och erkännande av romsk kultur i skolor och läroplan.

Statens skolverk har ansvar för att stärka skolans värdegrund och arbetet mot diskriminering. Med den kunskap vi har om romers särskilda utsatthet ser vi på Teskedsorden att ytterligare resurser och insatser behöver riktas mot romska barn och ungdomar.
Regeringen bör också överväga att utbilda och involvera polisen nationellt i arbetet med att skydda Sveriges romer. Kanske kan det brustna förtroendet efter registerskandalen repareras och göra det möjligt för fler utsatta romer att våga anmäla kränkningar, diskriminering och våld.

Vi uppmanar sammanfattningsvis regeringen på Romernas internationella dag att ta krafttag mot den utbredda antiromismen. De upprepade övergrepp som David och andra unga romer beskriver är något som ingen ung människa ska tvingas uppleva i Sverige idag.

Hans Caldaras
Artist, författare, mångårig människorättsaktivist, mottagare av Katarina Taikon-priset

Lovisa Fhager Havdelin
Generalsekreterare Stiftelsen Teskedsorden

Vanessa Karamani
Rösten till den romska karaktären i Teskedsordens prisbelönta spel Reality Check