Det bästa sättet att ge assistansyrket värdiga villkor är yrkesbevis och att all assistans drivs i offentlig regi.

Elena skadade ryggen när brukaren vägrade använda hjälpmedel. Hon tvingades vara fyllechaffis åt brukarens sambo och att ta hand om deras skrikande bebis när han var på disko.

Tomas vägrade bära brukaren på ryggen genom öknen efter att ha jobbat hela natten och blev av med jobbet.

Assistenternas sovplats var en soffa i köket, som dagtid användes som sittplats.

Pappan till ett barn med assistans slår assistenterna på rumpan och pussar dem i pannan.

Kommunal har drivit frågan om anställningsskydd till Arbetsdomstolen

Exemplen på gränsöverskridande beteende i Kommunalarbetarens granskning av personliga assistenter som farit illa i jobbet (nr 6/2023) visar hur rättslösa de cirka 70 000 som finns i yrket är.

LSS-lagen ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor med målet att den enskilde ska kunna leva som andra. För närvarande gäller det 13 380 personer, som i december 2022 i snitt använde assistans 132,5 timmar i veckan.

Lagen ger brukaren makt att helt bestämma över assistansens innehåll och vem som utför den.

Att detta lett till att många anställda arbetar under villkor som kräver total underordning, ibland närmast slavliknande förhållanden, verkar inte bekymra beslutsfattarna nämnvärt. Annars hade de missförhållanden som kommit fram i Kommunalarbetarens granskningar för länge sedan rättats till.

Efter snart 30 år med reformen är anställningstryggheten obefintlig och reglerna för arbetsmiljön oklara. De får ofta avgöras i domstol, med olika utfall.

Eftersom jobbet utförs i en persons hem styr ett regelverk för »arbetstid i husligt arbete« (tidigare hembiträdeslagen) villkoren, fast nu statligt finansierat.

För närvarande en kostnad på cirka 41 miljarder per år, där statens andel (2020) var 23,5 miljarder och kommunernas (2019) var 17, 9 miljarder. Det är mer än en halv försvarsbudget.

Det går att ha trygga jobb även för personliga assistenter. I den krympande andel av verksamheten som finns kvar i kommunal regi (mindre än en femtedel) har assistenterna avtal som ger samma anställningsskydd som övriga arbetsmarknaden. Tyvärr omfattas allt färre, för närvarande 10 600 anställda, en minskning med 7000 sedan 2013, eftersom många kommuner lagt över assistansen på företag med sämre villkor.

I de tre privata avtalen ger det bästa (Vårdföretagarna) max fyra veckors uppsägningstid och tydligare arbetsgivarmotivering från 2024, efter förhandlingar med Kommunal. Övriga har två veckor. För dem som jobbar direkt åt brukaren finns inget skydd alls.

Kommunal har drivit frågan om anställningsskydd till Arbetsdomstolen, som i våras slog fast att osäkra anställningar är okej även i fortsättningen.

Förbundet vill se ett enda avtal för assistenter och tillsammans med brukarrörelsen, arbetsgivarna och regeringen städa upp i branschen, säger avtalssekreterare Johan Ingelskog i Kommunalarbetaren. Ett minst sagt berättigat krav.

Men assistenternas arbetsmiljö och villkor är så gott som osynliga i de senaste årens utredningar. Den mest aktuella är istället inne på att helt ta bort kommunernas ansvar för assistansen – och därmed även den möjligheten till anställningstrygghet. Utredningen föreslår att staten ska ta över från den 1 januari år 2026. Fast inte ansvar för villkor och löner, utan för att betala ut pengar till de privata utförarna.

Att kommunerna samtidigt får uppgiften att rapportera eventuella missförhållanden i en verksamhet som de inte längre ansvarar för är bara en av konstigheterna i en utredning som verkar strunta i branschens anställda.

De villkor kommunalt anställda assistenter har ska självklart gälla alla i en offentligt finansierad verksamhet på en arbetsmarknad som sägs värna balans mellan parterna. Med krav på yrkesbevis och all verksamhet i offentlig regi skulle både rådighet och kvalitet öka.

År 2023 kan ett av de största kvinnoyrkena inte fortsätta jobba under villkor som gör dem helt rättslösa på arbetsmarknaden.