Foto: Canva

Debatt Politiken behöver främja god djurvälfärd och se till att klimatsmarta matalternativ inte är en klassfråga. Det skriver tolv klubbordförande för S-kvinnor från Stockholms stad. 

S-kvinnors politik förespråkar en kvalitativ tillväxt som tar hänsyn till både ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Det har betydelse vilka val vi gör som individer; minskad köttkonsumtion och att välja produkter som är producerade utifrån ett bra miljö- och klimatperspektiv bör främjas. Det ska inte vara en klassfråga att göra bra miljöval. Vi i Socialdemokraterna har allt att vinna på att betona att vikten av en hållbar utveckling och en god djurvälfärd i Sverige. Vi ska inte stå tysta när regeringen förespråkar det motsatta.

För klimatet och djuren inom livsmedelsindustrin var 2023 inte något upplyftande år, varken i Sverige eller Europa. När de nordiska näringsrekommendationerna förespråkade mer växtbaserat, gick regeringen ut med att de vill öka köttproduktionen. Man har valt att slopa satsningarna på ekologisk produktion för 2024, och öppnat upp för att ta bort beteskravet för kor. Beteskravet som finns i Sverige är något unikt, och en djurvälfärd många vill se som en del av svenska värderingar. Att ge våra kor möjlighet att leva ut sitt naturliga beteende har även en funktion för den biologiska mångfalden, samt är en syn som många av oss förknippar med svensk sommar.

Barnfamiljer och den ensamstående mamman ska inte tvingas välja bort det ekologiska alternativet

2023 var även året då europakommissionen misslyckades med att lägga fram de utlovade lagstiftningspaketen efter översynen av EU:s djurskyddslagstiftning. Endast ett av fyra utlovande paket presenterades. Vi måste, framför allt under ett valår som detta, fortsätta uppmuntra våra folkvalda parlamentariker att sätta press på kommissionen att driva hela arbetet i hamn. Rösta fram politiker som värdesätter frågorna och folkets röst i parlamentet. För hela 84 procent av EU-medborgarna önskar högre djurskydd i sitt hemland, och vad som bestäms i Europa reglerar till stor del även politiken nationellt.

Så hur levde majoriteten våra livsmedelsproducerande djur under 2023? Det är svårt att ha undgått ”Uppdrag gransknings” program om den svenska kycklingindustrin med trånga utrymmen och kannibalism, eller att ägghyllor har gapat tomma på grund av salmonellautbrott hos storskaliga leverantörer. Den industri som uppstått för att effektivisera matproduktionen har ett ovärdigt och fruktansvärt pris. Ohälsosam avel, risk för smittor, trånga och långa djurtransporter och plågsamma bedömningsmetoder vid slakt som är till för att skydda ”slutprodukten” framför att minska lidandet för individen. Cirka 60 procent av de smittämnena vi känner till idag kommer från djur. Forskare och infektionsläkare ser en tydlig koppling och risk med det sättet som livsmedelsproducerande djur behandlas idag

Att äta mer vego, och välja riktigt bra kött när – eller om – du äter det, är alltså något av det viktigaste du kan göra för planeten enligt Världsnaturfonden. Därför måste vi adressera klassfrågan i sammanhanget. I tider av lågkonjunktur, inflation och räntehöjningar blir maten dyrare, och många tvingas välja bort hållbarhetsaspekten. Men barnfamiljer och den ensamstående mamman ska inte tvingas välja bort det ekologiska alternativet eller klimatsmarta livsmedel. I Sverige visar den årliga vegobarometern att det som konsumenterna främst värdesätter för att handla mer växtbaserat är billigare produkter. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna behöver vi äta mer växtbaserat för både miljön och den egna hälsans skull.

Avslutningsvis är det tydligt att den politiska vägen vi väljer att följa har en direkt inverkan på både klimatet och djurens välfärd. Med en politik som främjar kvalitativ tillväxt och hållbara val kan vi skapa en bättre framtid för både människor och djur. Vi har alla ett ansvar att göra våra röster hörda och verka för en mer hållbar och etisk framtid för kommande generationer. Det är dags att välja en politik som värnar om planeten och dess invånare, oavsett om det gäller ekologiskt ansvarstagande, social rättvisa eller djurskydd.

Tara Twana,

Ordförande S-kvinnor Stockholm stad

Tora Mårtensson,

Ordförande Avantgarde kvinnoklubb

Mirja Räihä,

Ordförande LO-kvinnoklubb

Shuta Bari,

Ordförande Hässelby kvinnoklubb

Maja Lundqvist,

Ordförande Unga S-kvinnor Rebella

Eva Fagerhem,

Ordförande Hägersten kvinnoklubb

Sonja Gardefjord,

Ordförande Vasastan-Östermalm kvinnoklubb

Malin Hammarström,

Ordförande Älvsjö Herrängen kvinnoklubb

Nimo Salah,

Ordförande Järva kvinnoklubb

Elisabeth Antfolk,

Ordförande Alina kvinnoklubb

Stara Khorami,

Ordförande Skärholmen kvinnoklubb

Gerd Sjöberg Granlund,

Ordförande Traneberg Ålsten Bromma kvinnoklubb