debatt För att uppnå en hållbar fred är en grundförutsättning att Ryssland uppvisar ett helt nytt prestigelöst ledarskap, som i ord och handling tar avstånd från Putin och de patriarkala värderingar han företräder, skriver Filip Hallbäck.
Inledningsfasen i Vladimir Putins invasionskrig mot Ukraina den 24:e februari har hittills i skrivande stund resulterat i ett rejält bakslag för Rysslands ekonomi och anseende. Hans cyniska försök till att skapa splittring i västvärlden fick en totalt motsatt effekt; en enighet av sällan skådat slag.
Putins krigsföring i Ukraina är inte enbart ett asymmetriskt konfliktförhållande mellan Ryssland och Ukraina, mellan en auktoritär regim kontra den västerländska demokratins ideal. Det vi ser är en stridighet mellan två kontrastrika representationer av manlighet och politisk makt, och hur de förkroppsligas av Putin respektive Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Till det yttre ser vi två motpoler. Den 69-årige Putin tillhör den rysk-ortodoxa tron (Rysslands vanligaste religion), medan den 44-årige Zelenskyj tillhör den judiska minoriteten (som förföljts och trakasserats av såväl Sovjetunionen som Ryssland historiskt sett). Putin är en före detta KGB-agent, medan Zelenskyj är en tidigare skådespelare och komiker. Putin är skild sedan 2014 (efter ett äktenskap som varade i 30 år) och nämner aldrig något om sina två döttrar i något medialt sammanhang, medan Zelenskyj mer än gärna visar upp glada foton på sin fru och deras gemensamma barn. Putin exponerar gärna foton på sig själv i samband med jakt och fiske, medan Zelenskyj bland annat har deltagit i en nationell danstävling.
Putin personifierar en typ av hegemonisk manlighet som ligger nära till hands med den politiska tradition av enmansstyre som präglat Ryssland sedan Ivan den förskräckliges dagar på 1500-talet. En manlig ledare som tror sig hedra traditioner och som med grandios självbild visar styrka genom att utöva makt på andra folks bekostnad. I Ryssland illustreras detta genom det faktum att Putin attackerar bland annat oppositionella röster, aktivister, homosexuella och fria medier. Istället för att vinna gehör hos befolkningen genom sakliga, sanningsenliga och väl underbyggda argument, så ”vinner” han genom att utöva våld.
Att vara man är att helt enkelt visa vem det är som bestämmer.
Att vara man är att helt enkelt visa vem det är som bestämmer. Ett nedrivande ideal vars resonansbotten är en cocktail av kvinnohat och toxisk maskulinitet. Detta manlighetsideal som Putin försöker att leva upp till är något som flera av västvärldens män, framför allt yngre generationer, gör allt för att avlägsna sig ifrån. Många män gör det för att befria sig själva från de destruktiva konsekvenser som en mansroll byggd på våld och virilitet inbegriper.
Till skillnad från Putin förknippas Zelenskyj inte alls med krigshets. Zelenskyjs styrka är att han vågar öppet uttrycka sårbarhet, vilket inte minst avspeglas i hans lidelsefulla tilltal. Att han stannar kvar för att försvara Ukraina bottnar inte i att ådagalägga statens militära muskler, utan för att uppvisa en genuin omtanke för den civila befolkningen som finns kvar i Ukraina. Zelenskyj vågar alltså visa känslor och be om hjälp, till skillnad från Putin som med sin stridslystna kylighet inte visar minsta medlidande åt något håll.
Putin tycks heller inte visa någon hänsyn till den djupt tragiska verklighet där en generation unga män från Ryssland offras ute i slagfälten för att främja hans imperialistiska dröm om en gammal värld som aldrig kommer tillbaka. Kvar finns bara lidande, sorg och trauman, som han förorsakat bakom alla vapen och stridsvagnar. Uppkokad av ett förlegat manlighetsideal, som han dessvärre delar med andra som exempelvis Donald Trump och Jair Bolsonaro, gör Putin världen till en litet sämre plats att leva på.
Det är presidentval i Ryssland om cirka två år och mycket kan hända till dess. För att uppnå en hållbar fred är en grundförutsättning att Ryssland uppvisar ett helt nytt prestigelöst ledarskap, som i ord och handling tar avstånd från Putin och de patriarkala värderingar han företräder.
Filip Hallbäck, feministisk debattör
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
