Kateryna Rashevska. Bild: Wikimedia/Olle Bergvall

Intervju Den ukrainska organisationen Regional Center for Human Rights kämpar för att Ryssland ska ställas till svar för folkmord. Bland annat på grund av olagliga adoptioner av ukrainska barn. Dagens Arena träffar Kateryna Rashevska, en av organisationens jurister, i Stockholm för en intervju.

På måndagsmorgonen avfyrade Ryssland 84 kryssningsrobotar mot Ukrainas huvudstad Kiev och flera andra städer. I Kiev ska minst fem personer ha dödats och tolv skadats. Kateryna Rashevska är juridisk expert på den ukrainska organisationen Regional Center for Human Rights (RCHR). Hon är på Civil Rights Defenders konferens Defenders’ DaysStockholm och lättad över att hon inte var på väg till jobbet i Kiev denna dag.

– Varje dag går jag den vägen som blev bombad. Jag kunde ha blivit dödad om jag inte var här. Men det är också för mig väldigt tragiskt. Hela min familj är i Kiev så jag skulle föredra att vara där nu och stötta dem, säger hon till Dagens Arena som möter henne på Civil Rights Defenders kontor i Stockholm.

Med varje stad och område som befrias av den ukrainska armén blir Ryssland allt mer desperata, menar Kateryna Rashevska. De har påbörjat en ny våg av aggression efter förstörelsen av den strategiskt viktiga Krimbron.

– Men ingen känner panik eller önskar att svara på Rysslands krav och acceptera dessa förhållanden. Vi är redo att strida och att en dag vinna, säger Kateryna Rashevska.

RCHR är en liten organisationen men ingår i ett stort nätverk med internationella och nationella samarbetspartners. Den består av 18 personer, varav den stora majoriteten är professionella jurister som jobbar med att dokumentera internationella brott och att utveckla metoder för att ställa den ryska armén till svars för folkmord. Organisationen startade 2013 i SevastopolKrimhalvön men tvingades fly till Kiev när Ryssland ockuperade området 2014, då flera av juristerna riskerade att åtalas av den ryska ockupationsmakten. 

Från Kiev började organisationen att dokumentera och hantera krigsbrott och brott mot mänskligheten som kunde relateras till ockupationen av Krim. Men efter invasionen av Ukraina den 24 februari i år startade RCHR en koalition med ukrainska organisationer för att expandera verksamheten och dokumentera Rysslands brott över hela nationen.

Kateryna Rashevska säger att de snabbt insåg att Rysslands brott inte bara rör krigsbrott utan också folkmord. Just nu tar RCHR fram bevis på det och ska snart lämna in en slutrapport till Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC). Främst handlar det om att bevisa att den ryska barnombudsmannen Maria Lvova-Belova gjort sig skyldig till folkmord genom att tillåta olagliga adoptioner av ukrainska barn till ryska medborgare.

Kateryna Rashevska förklarar att ett folkmord inte handlar om hur många ur ett folkslag som dödas, utan om intentionen att förstöra folkslaget eller nationen. Men det är mycket svårare att bevisa att något rör sig om folkmord och inte brott mot mänskligheten, konstaterar hon.

För att bevisa det måste RCHR kunna finna ett samband mellan olika ageranden av Ryssland. Till exempel att deportering av barn från ett ockuperat område till ryskt territorium görs med den särskilda avsikten att förstöra Ukraina som en nation genom att tvångsförflytta ukrainska barn till ryska familjer.

Enligt RCHR har mellan 900 000 och 1,6 miljoner ukrainare, varav 260 000 barn, deporterats från ockuperade områden. Och 309 barn har blivit olagligt adopterade av ryska medborgare.

– Inom några veckor ska vi överlämna vår skrivelse till ICC. Vi har blivit lovade stöttning från bland annat Lemkin Institute for Genocide Prevention. Det är väldigt viktigt att skynda på den här processen, antalet barn som olagligt adopteras av ryska föräldrar ökar för varje dag. Vi har inte tid att förbereda oss mer noggrant, vi måste stoppa det nu, säger Kateryna Rashevska.

Hon understryker att enligt rysk lag kan ryska föräldrar förändra barnens personliga data, deras namn, födelsedatum och födelseplats, vilket gör det svårare att identifiera barnen och hämta tillbaka dem. Efter ockupationen av Krimhalvön har tolv barn därifrån adopterats olagligt av ryska föräldrar, enligt RCHR.

– Vi kan visa hur scenariot på Krim har implementerats i nya ockuperade områden i Ukraina. År 2014 och fram till invasionen i år har inte det internationella samfundet varit tillräckligt bestämda att stoppa dessa brott. Men nu tror vi att vi har mycket större chans.

Vad gör ni om inte ICC går vidare med det här?

– Vi kommer att vara väldigt intresserade av att höra deras förklaring till varför det inte skulle handla om folkmord. Vad är det i så fall? Och vi kommer att insistera på att det är vad som händer i dag. De kanske inte är redo att erkänna de här händelserna som folkmord, men i framtiden kan vi få rätt. Armenierna vill fortfarande få folkmordet över deras folk för över 100 år sedan erkänt. Det kan ta tid och det är vi beredda på, säger Kateryna Rashevska.

Och vad händer om det här erkänns som folkmord?

– Då kommer den politiska regimen i Ryssland förändras eftersom barnombudsmannen kommer att bli fälld. Men det handlar inte bara om att straffa henne. Det handlar om tusentals ukrainska barn som kommer att växa upp och bli fiender till deras nation. Barnen som adopterades från Krim kanske nu är mobiliserade i ryska armén. Vi vill ha våra barn tillbaka.

Förutom att få stopp på de olagliga adoptionerna vill RCHR också inrätta ett juridiskt center för offren så att de kan erbjudas en rättvis kompensation. Här vill organisationen samarbeta med utländska regeringar så att de kan få återta frysta ryska tillgångar för offrens behov.

De vill också ha en kommission för ”offrens rätt till sanningen”. Detta menar RCHR handlar om hur händelserna i framtiden beskrivs i utbildning och i böcker. Både i Ukraina och i andra länder. Så att man garanterar att invånarna i Ukraina och internationellt vet vem som är förövaren och vad den gjorde.

Hur hårt jobbar ni nu för allt det här?

– Vi jobbar hela tiden. När vi drömmer och när vi är på jobbet. Utan någon paus. Det är väldigt svårt att tänka på andra saker än vårt jobb just nu. Kanske har vi bränt ut oss i framtiden, men i dag är det okej, säger Kateryna Rashevska.