Markus Kallifatides Foto: Juliana Wiklund

Redan nu måste vi våga diskutera vilken politik som tar oss starkast ut ur krisen och snabbar på återhämtningen i krisens spår, skriver Reformisternas Markus Kallifatides och presenterar föreningens förslag.  

Sverige står inför en av de värsta kriserna i modern tid. Välfärdsstatens automatiska stabilisatorer är försvagade och starka såväl som svaga företag hotas av utslagning. Redan nu måste vi våga diskutera vilken politik som tar oss starkast ut ur krisen och snabbar på återhämtningen i krisens spår. I syfte att värna löntagare och konkurrenskraft krävs en kombination av keynesiansk stimulanspolitik och schumpeteriansk innovationspolitik, det vill säga traditionell socialdemokratisk välfärds- och industripolitik. Det vi sannerligen inte behöver är fler samhällsekonomiskt vettlösa åtgärder såsom generell nedsättning av arbetsgivaravgifter.

Nedan presenterar Reformisterna förslag som går utöver regeringens återhållsamma akuta krisåtgärder, utgör alternativ till högerpartiernas ansvarslösa in blanco-checkar, och stakar ut en positiv riktning framåt.

En viktig princip i detta skede är att företagsstöd bör ges i utbyte mot statligt ägande

Under kommande månader kommer illikvida men fundamentalt starka företag hotas av konkurs. Regeringen bör omvandla Riksgäldens företagsakut till en fond som erbjuder finansiellt stöd till dessa företag i utbyte mot delägarskap, såväl passivt som aktivt. Detta syftar till att dämpa arbetslösheten, bibehålla konkurrenskraft, samt minimera kostnaden för skattebetalaren och därigenom upprätthålla långsiktigt sunda statsfinanser. Aktivt statligt ägande i ett antal utvalda företag minskar risken för privata oligopol och möjliggör att politiska mål såsom nollnettoutsläpp kan uppnås i snabbare takt.

För att ta oss ur krisen krävs en aktiv investeringsdriven återhämtning

 I syfte att få till stånd en långsiktigt hållbar återhämtning bör staten verka för att stärka ekonomins komparativa fördelar och därigenom även bidra till att politiska mål uppnås. För det krävs att vi etablerar en statlig investeringsbank som medfinansierar sysselsättningsfrämjande åtgärder. Infrastruktursatsningar såsom snabbjärnväg och subventioner av storskaliga energieffektiviseringsinsatser av miljonprogrammen och industriverksamheter måste också till. Samtidigt har staten en viktig roll att stötta etableringen av nya industrier såsom bioraffinaderier, fler batterifabriker och utvinning av metaller för grön teknik. Sist men inte minst måste vi bygga bort bostadskrisen genom ett 2020-talets gröna miljonprogram, använda den kommunala allmännyttans fulla potential och stärka konkurrensen i byggsektorn med ett statligt byggbolag.

 Främja svensk konkurrenskraft – satsa på den klimateffektiva ekonomin

De ekonomiska stimulansåtgärder som sjösätts bör värna Sveriges mål att bli världens första fossilfria välfärdsnation. Genom proaktivt agerande kan krisen förvandlas till möjlighet att stärka Sveriges konkurrenskraft i den strukturomvandling som sker mot en grön global ekonomi. Detta kan ske genom att ställa klimatkrav på företag som får statligt stöd och stimulera utbud och efterfrågan av klimatvänliga produkter genom produktionsstöd och bindande klimatmål för myndigheter, något som i sin tur påverkar offentlig upphandling.

Kommuner, regioner och välfungerande automatiska stabilisatorer är hörnpelare i en sund ekonomi. Åratal av nedskärningar måste förbytas till satsningar

Kommuners och regioners kärnverksamhet måste expandera. De generella statsbidragen bör permanent ökas med i storleksordningen 50 miljarder kronor. Även socialförsäkringssystemen måste återupprättas med permanent höjda tak och golv kombinerat med att fler släpps in i försäkringarna. Det är också hög tid att sänka beskattningen av ersättningarna genom ett generellt grundavdrag motsvarande dagens jobbskatteavdrag.

Samtidigt är det tydligt att den direkta krisberedskapen brustit. Det är viktigt att framåt formulera och genomföra nationella, regionala och kommunala beredskapsplaner för vårdresurser, medicin, livsmedelsförsörjning, civilförsvarskapacitet och säkra det civila samhällets organisationer. En viktig del i detta beredskapslyft är att inleda ett offentligt återtagande av privat vårdverksamhet och apotek.

Sist men inte minst behöver vi värna de offentliga finansernas hållbarhet

På kort sikt bör krisprogrammet finansieras genom en ökad offentlig upplåning. En låneram på ca 1000 miljarder kronor har omtalats av många. Det medför att ett nytt skuldankare på 55–60 procent av BNP framstår som rimligt. Samtidigt måste de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet värnas genom bland annat beskattning av fastigheter, arv och förmögenhet samt en enhetlig kapitalinkomstbeskattning på 30 procent.

Vi har inte råd med fler panikåtgärder. Nu är det dags att bygga ett starkare samhälle. För detta krävs ett radikalt brott med fyra decennier av åtstramning och marknadsfundamentalism.

 

Markus Kallifatides
ordförande, S-föreningen Reformisterna