Ledare Det är tydligt att högerpartierna och friskolelobbyn ändrat sin argumentation. Nu säger det att systemet måste reformeras, men säger nej till de konkreta förslagen.
I går var det dags för omröstning om regeringens förslag om differentierad skolpeng i grundskolan. Förslaget innebar att kommunala skolor skulle kompenseras för sitt större ansvar och att friskolor därmed skulle få en något lägre skolpeng.
Förslaget var inte långtgående i jämförelse med hur friskolorna ersattes från början. Dåtidens (1990-talets) höger ansåg att ett avdrag om 15 procent var rimligt. Under de första åren med friskolor såg vi inte heller många tendenser till storskaliga koncerner. Den utvecklingen startade med det olyckliga beslutet att höja ersättningen till 100 procent.
Förslaget på riksdagens bord i går handlade inte om någon fast procentsats utan att kommunerna skulle få göra ett avdrag som de skulle kunna motivera. Regeringen har egentligen vunnit debatten utanför riksdagens kammare. Propositionen byggde på utredningsförslag som stöds av myndigheter som Skolverket, Konkurrensverket och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), de fackliga centralorganisationerna, lärarförbunden samt en rad borgerliga kommunpolitiker, däribland kommunalråd med ansvar för skola i Stockholm, Göteborg och Malmö. Lagrådet hade inte heller några synpunkter på regeringens proposition.
Vi tappar ytterligare några år. Högern vann, men kämpar i uppförsbacke.
Moderaternas Lars Hjälmered gjorde ändå sitt bästa för att utmåla förslagen som ”dåligt beredda” och med ”stora brister i sak”, men han hade inget att konkretisera med. I stället började han prata om gymnasieskolan. Ingen hade klagat om talmannen avbrutit och bett honom hålla sig till ämnet.
Liberalernas Fredrik Malm kom till debatten med ett färskt landsmötesbeslut om differentierad ersättning i ryggen: ”Kommunerna har i dag ett ansvar som sträcker sig längre än vad friskolornas gör, och det borde kompenseras ekonomiskt”, står det i en rapport som fick landsmötets stöd så sent som i november. Det hindrade inte Malm från att inleda debatten med att säga att liberalerna är ”väldigt negativa” till ett förslag som skulle ge friskolor något lägre ersättning än kommunala.
Att högerpartierna och friskolornas organisationer ändrat sin argumentation stod dock tydligt under debatten. Flera öppnar för ändrad skolpeng, bara inte så här. Och varken Timbro eller Almega säger längre att regeringen borde väntat på Riksrevisionens granskning av skolpengen som kommer senare i juni. Kanske vet de något om utfallet, kanske har de bara insett att Riksrevisionen faktiskt kan komma fram till att skolpeng är en dålig idé i sig.
Samhället och alla organisationer som visat sitt stöd för förslaget förlorade igår. Vi tappar ytterligare några år. Högern vann, men kämpar i uppförsbacke. Innan juni månads slut kan vi ha en ny skoldebatt där skiljelinjen flyttats från några procents skillnad i skolpeng till om vi ska ha skolpeng alls.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
