Låt inte elpriset gå ut över idrottande barn

Ledare Den kommunala verksamheten är avgörande för barns idrottande, och det är bättre att satsa elstödet till den sortens verksamheter än till mycket av det som nu får stöd.

En nioårig kille blir intervjuad av SVT och intygar att vattnet i poolen känns lika varmt som vanligt. Han blir intervjuad eftersom Göteborgs kommun har bestämt sig för att dra ner på temperaturen i kommunala badhus i vinter.

Kommunen ska minska sin energiförbrukning med 5 procent och i likhet med många andra kommuner väljer de att se över verksamheter som idrottshallar, ishallar och simbassänger.

 Om man lyckas spara energi i kommunala sportverksamheter utan att det påverkar besökarna är ju allt frid och fröjd. Men det är beklämmande att det är badande barn som ska vara heroiska när elpriserna är höga. Dessutom tyder mycket på att kommunernas ansträngda ekonomi snart kommer få mer kännbara effekter än dem vi sett hittills. I hela 20 kommuner i Sverige är man orolig för att man inte kommer ha råd med öppna ishallar och simbassänger, eller ens de betydligt mindre energikrävande idrottshallarna, i vinter.

Att kompensera för dåligt nationellt stöd med högre kommunalskatt skulle i praktiken bli dubbelbestraffning 

Det ser mörkt ut för lagsporterna, torsdagsträningen eller möjligheten att planera en rolig, billig helgaktivitet som innehåller aktiv rörelse.

 När World Health Organisation kartlade hälsan hos Sveriges barn 2020 fick vi både ris och ros. Barn i Sverige åt nyttigare än i många andra länder, färre drack läsk eller åt godis dagligen. Men barn i skolåldern rörde på sig för lite. Sverige hamnade faktiskt i den europeiska botten i den undersökningen, bara 12 procent av flickor och 17 procent av pojkar i skolåldern nådde målet och rörde på sig en timme om dagen. Stillasittande ökar risken för både psykisk och fysisk ohälsa. Och det spelar ut sig i linje med andra typer av ojämlikhet.  Att skära ner på fysiska aktiviteter för barn är alltså ingenting som man bör göra lättvindigt, tvärtom.

 Vi bör se till att trösklarna till att simma, spela inomhusfotboll eller lära sig åka skridskor är låga. Den kommunala verksamheten är avgörande, och vattnet kan inte bli hur kallt som helst!  Kommunerna kämpar för att hålla idrottsverksamheterna igång, och bör få det stöd de behöver för att kunna fortsätta göra det. Att höja kommunalskatten om ekonomin inte går ihop, som föreslogs av SKR, riskerar att bli orättvist i praktiken. De kommuner som har larmat mest om att de har ett ansträngt ekonomiskt läge inför vinter är kommuner som redan har förhållandevis hög kommunalskatt.

Att kompensera för dåligt nationellt stöd med högre kommunalskatt skulle i praktiken bli dubbelbestraffning för kommuner som Sala, Filipstad och Grums där oron för möjligheten att hålla igång kommunala verksamheter är mycket stor.

Förra måndagen, i samband med budgetpropositionen, förtydligade regeringen att kommuner och regioner också får del av elprisstödet i elområdena 3 och 4. Det är välkommet, särskilt med tanke på att storföretag med bundna elavtal kan få hundratals miljoner för kostnader de inte haft.

Hur elprisstödet faktiskt kommer spela ut sig är något oklart, men det larmas redan om systemfel där även vissa kommuner får ersättning för kostnader de inte haft. När oron är så stor i vissa kommuner att man befaras behöva spara in på superviktiga sportaktiviteter för barn, samtidigt som stora stöd strösslas över andra, bör man ställa frågor om träffsäkerheten. Och komma ihåg att i de kommunerna som tvingas spara in för mycket kan effekterna bli långsiktiga och kännbara in på bara huden.