Ledare Det är för tidigt att tala om post-pandemi. Det är särskilt tydligt inom äldreomsorgen. Har inget förändrats av Covid?
Pandemin är inte över. Just nu sprids smittan snabbare igen, virushalterna ökar i avloppsvattnet, möten, resor och kalas ställs in när människor blir sjuka. Folkhälsomyndigheten räknar med att smittan kommer att öka ännu mer i höst.
De problem som pandemin blixtbelyste finns kvar, inte minst inom äldreomsorgen. I Sverige och i andra europeiska länder lider den av en pandemi av underbemanning, underfinansiering och undervärdering.
Många av oss hoppades att det skarpa sökljus som obarmhärtigt riktades mot äldreomsorgen under pandemin inte bara skulle göra läget tydligt. Utan också förändra det.
Tänk om vi kunde tänka att äldreomsorgen, vården, skolan måste få kosta mer.
Förra året samlade den tyska socialdemokratiska tankesmedjan Friedrich-Ebert-Stiftung fackliga experter på äldreomsorgen från nio europeiska länder för att analysera hur coronapandemin drabbat äldreomsorgen, och hur de fackliga organisationerna reagerat: vilka strider de tagit, vilka erfarenheter som gjorts och segrar som vunnits.
Resultaten sammanfattas i rapportserien På coronakrisens frontlinje – omsorgspersonal i nio europeiska länder.
Rapportserien identifierade också ett antal nödvändiga åtgärder och reformer. Det handlade om det som var akut då, och som måste vara säkrat innan en ny pandemi drabbar oss: adekvat personlig skyddsutrustning för alla, och tillgång till testning. Den här pandemin och de som kommer i framtiden ställer krav på säkerhetsriktlinjer: och det är helt centralt att anställda inom vård och omsorg får vara med och både utforma riktlinjer och hur de kommuniceras. Under coronapandemins första månader ställdes arbetsmiljöinspektioner in när de hade behövts som bäst. Det får inte ske igen.
Människor som arbetar inom äldreomsorgen tillhör redan några av de lägst betalda av alla yrkesgrupper. Därför var det särskilt allvarligt att omsorgspersonal i en del länder inte hade fick sjuklön, och att Covid-19 inte direkt erkändes som en yrkessjukdom.
Mycket har hänt sedan de första månaderna av pandemin. Ett antal fackliga segrar har vunnits. Det handlar om rätt till en ”living wage” som innebar en rejäl löneförhöjning för omsorgsarbetare i Skottland, om tvingade bemanningskrav i Tyskland och om en helt ny arbetslivslagstiftning i Spanien.
I Sverige har regeringens utredare Olivia Wigzell den 28 juni presenterat ett förslag på en äldreomsorgslag. Målet är att lagen ska förtydliga äldreomsorgens uppdrag och innehåll, och skapa likvärdig kvalitet i äldreomsorgen i hela landet. Det är en mycket angelägen lag, den kan bli den här regeringens kanske stoltaste reform.
Den ska nu skickas ut på remiss.
Förmodligen kommer fackliga organisationer invända att det viktigaste inte är äldreomsorgslagens stolta målsättningar, utan att de har förutsättningar att genomföras i verkligheten.
Det sprider sig en insikt om att vi nu när vi har släppt in det privata vinstintresset i vården och omsorgen inte längre har råd med lagstiftning som säger ”sträva efter/ha som målsättning/bör”. Det måste stå ”ska/måste/är ett krav”. (SKR som säger sig värna det kommunala självstyret är emot sådana tvingande skrivningar. SKR måste bli mer kritiska till marknadiseringen av välfärden, det är den som gör flexibel målstyrning omöjlig och tvingar fram statliga krav).
Vi lever i föreställningen att välfärden, hur vi solidariskt tar hand om varandra – när vi är barn, när vi behöver utbildning, är sjuka eller äldre – ständigt ska vara en mindre andel av ekonomin. Vi tror inte bara att skattekvoten måste fortsätta sänkas, SKR verkar vara övertygade om att vi inte kommer att ha råd med äldreomsorg i framtiden (det är därför vi måste digitalisera! Som min kollega Johan Enfeldt skrev om här).
Tänk om vi kunde tänka tvärtom. Att äldreomsorgen, vården, skolan måste få kosta mer. Att välfärdsyrken är jobb som värdesätts, för att det handlar om samhällsfunktioner som är centrala. Viktigare än konsumtion av prylar, kläder och kvadratmeter helikopterplatta.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
