ledare Genom bolagisering och underentreprenörer tvingas anställda ofta att byta kollektivavtal. Det är starka krafter att bjuda motstånd för fackliga organisationer.

MTR, som ansvarar för driften av både tunnelbana och pendeltåg i Stockholm, sköter numera även städning och klottersanering av stationer, tunnelbanetåg och pendeltåg. Via sitt nybildade dotterbolag MTR Facility Mangement (FM).

För en utomstående kanske inte förändringen inte verkar så dramatisk. Men en konsekvens är att ett nytt kollektivavtal ska gälla för städare och klottersanerare och att de blivit tvungna att bilda en ny fackklubb. Tidigare tillhörde dessa yrkesgrupper den starka Pendelklubben inom LO-förbundet Seko. Nu måste klubb SEKO MTR-FM stå på egna ben.
Klubbordföranden Haidar Tamimi säger att arbetsgivaren försöker att ”tänja på gränserna”. Klubben har redan ett tiotal pågående tvister med MTR FM om att företaget inte följer det nya kollektivavtalet. Stefan Pagliarini, som sitter i styrelsen för Pendelklubben, är oroad för att avtalet blivit sämre för städarna. I en debattartikel i Seko Stockholms tidning Första Linjen kritiserar han MTR för att dumpa villkoren.

Det som sker vid MTR är del av en större trend. Genom inre bolagisering och genom att ta in entreprenörer eller bemanningsanställda tvingas anställda ofta att byta arbetsgivare och ofta kollektivavtal. Ibland byts också de anställda ut.
Exemplen är otaliga. Vid byggprojekt som drivs av Skanska och NCC är allt fler av dem som jobbar anställda av entreprenörer eller bemanningsföretag. Inom vård- och omsorg sker ett ständigt byte av arbetsgivare när nya företag upphandlas. Inom energibranschen är ett ökat antal montörer anställda av underentreprenörer.
En extrem bransch utgörs av de företag som levererar paket, en verksamhet som exploderat under pandemin. Det handlar bland annat om företag som Budbee, Airmee och Instabox. De som levererar paketen har kläder och fordon med företagens logor, men för det mesta är de inte anställda direkt av budföretagen utan av en underentreprenör eller ett bemanningsföretag.

Inte sällan liknar ägandet en ryska docka.

Vid en första anblick kan den förändrade ägarstrukturen i näringslivet tyckas motsägelsefull.
Å ena sidan sker en våldsam koncentration där globala företag blir allt mäktigare. Inte minst är detta tydligt i Sverige, där allt fler är anställda av utländska företag och där svenska företag har allt fler anställda utanför Sverige.
Å andra sidan sker en fortsatt uppstyckning av de stora koncernerna, både genom inre bolagisering och genom att företag lägger ut verksamhet på entreprenad. Mönstret är med andra ord både koncentration och fragmentering.
Paradoxen är dock skenbar. Koncentrationen av makt har fortsatt, men den utövas inte alltid genom ett direkt ägande. Tvärtom tycker ledningarna för stora koncerner att det ofta kan vara en fördel att använda entreprenörer med en annan ägare. Det är ofta ett mer effektivt sätt att pressa priserna, öka vinsten och slippa facklig organisering.

Även inre bolagisering är en strategi för att trycka ner kostnaderna och försvaga facket. Inte sällan liknar ägandet en ryska docka. Inuti en docka finns en ny docka och inuti den en annan. Så är det med det nybildade företaget MTR FM, som ägs av MTR Nordic (som också äger MTR Tunnelbanan och MTR Pendeltågen), som är ett dotterbolag till MTR Corporation UK, som ingår den Hongkong-baserade koncernen MTR Corporation, som till största delen ägs av staten Hongkong, som kontrolleras av den kinesiska staten, som i sin tur styrs av det kinesiska kommunistpartiet och som dikteras med hårda nypor av president Xi Jinping.

Det är starka krafter, men det är ändå möjligt för fackliga organisationer att bjuda motstånd. Ett centralt krav är att villkoren i kollektivavtal inte får försämras när anställda tvingas att byta arbetsgivare.
Ett annat krav är entreprenörsansvar, det vill säga att det företag som anlitar en entreprenör kan bli ansvarigt för att exempelvis betala ut löner om entreprenören missköter sig. Kraven på huvudentreprenörer skärptes också 2017 genom ett beslut i riksdagen, men där alla partierna i den dåvarande alliansen röstade nej.

För många fackliga organisationer utgör dragkampen kring dessa frågor en fortsatt del av vardagen. Just nu slåss Seko med MTR-FM för att det nya avtalet ska efterlevas. Vad som också behövs är en skärpt lagstiftning som gör det svårare för arbetsgivare att försämra villkoren genom inre bolagisering.