Hamrångefjärdens Ordenshus håller möte på 1940-talet. Ingen av personerna på den svartvita bilden har med texten att göra, mer än att de var medlemmar i en förening. (Bild: Länsmuseet Gävleborg)

fredagskrönikan Regeringens utredare vill inskränka föreningsfriheten i kampen mot terrorismen. Men det blir en konstig lösning, skriver Jonas Nordling.

Det är inte varje dag det föreslås ändringar i grundlagen. Så när det händer bör man ju som medborgare bry sig, tänkte jag häromdagen i samband med att regeringens grundlagskommitté kom med ett delbetänkandeSom bekant tycker kommittén att den grundlagsskyddade föreningsfriheten inte ska omfatta terrororganisationer. Vilket låter som en så kallad no-brainer, vem vill skydda terrorister? Men eftersom det alltså handlar om en grundlagsändring bör vi medborgare ändå sätta oss in i förslaget. Eller åtminstone läsa sammanfattningen.

I grunden handlar detta om en beställning från regeringen. De fick nämligen smäll på fingrarna av Lagrådet när de häromåret ville kriminalisera medlemskap i terrororganisationer. Lagrådet menade att detta kunde bryta mot den grundlagsfästa föreningsfriheten. Och häng med nu, för detta är juridik på hög nivå.

Lagrådet menade att eftersom mötesfriheten, som också är grundlagsfäst, tillåter möten där brott av olika slag kan dryftas kan detsamma gälla föreningsfriheten enligt samma grundlag. Att kriminalisera medlemskap i vissa föreningar i en särskild lag skulle därmed kunna stå i konflikt med svensk grundlag.

Regeringen insåg därför att det är grundlagen som måste ändras för att det ska vara möjligt att förbjuda medlemskap i terrororganisation.

Redan här bör det flikas in att terrorbrott i sig inte är tillåtna enligt svensk lag. Detsamma gäller finansiering av terrorism, samröre med en terroristorganisation, offentlig uppmaning, rekrytering, utbildning, mottagande av utbildning och resor i terrorism-syfte. Allt detta är redan olagligt. Men det har inte räckt för våra politiker, det anses också viktigt att ge sig på terrorismens organisationsstrukturer i form av föreningar. Och även det låter ju rimligt. I teorin. Så låt oss stanna där. I teorin alltså.

En svensk förening som då värnade om Mandelas frihet och stöttade ANCs kamp skulle inte passera dagens förslag till grundlagsändring.

Är då verkligen alla typer av föreningar fredade enligt grundlagen, ens idag? Nej, verkligen inte. Föreningsfriheten gäller inte för ”sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur”. Ej heller för verksamheter som ”innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande”.

En förening som bygger på relationer med IS eller Al-Qaida borde väl räknas som militär, kan jag tycka. Och om den innehåller nedvärderande tankar om vissa människors ursprung så borde den andra begränsningsregeln slå till, tänker jag. Nja, menar regeringens utredare:

Det framstår som fullt tänkbart att det kan finnas sammanslutningar som ägnar sig åt terrorism och som är av militär eller liknande natur eller vilkas verksamhet samtidigt innebär rasistiskt motiverad förföljelse. Det står dock samtidigt klart att inte alla sammanslutningar som ägnar sig åt terrorism omfattas av dessa begränsningsändamål.

Det som dock framför allt står klart efter att ha läst kommitténs betänkande är att övriga EU undrar vad Sverige håller på med. Här har EU satt ett direktiv om terrorbekämpning, och medlemsländerna inskränkt dylika föreningar utan att ha hamnat i några krockar med sina grundlagar, så varför kan inte Sverige fixa detta?

EU-kommissionen har påpekat att den svenska regleringen medför en risk för att deltagande i en terroristorganisations aktiviteter förblir ostraffat, varnar till och med grundlagskommittén som därför nu föreslår att föreningsfriheten inte längre ska gälla för ”sammanslutningar som ägnar sig åt eller understödjer terrorism”.

Och nyckelbegreppet här är förstås understödjer. För vår grundlag slår också fast den fria åsiktsbildningen. Och det är här vi måste lämna teorins mysiga kammare och kliva in i den mer bökiga vardagen. Utöver att ingen lär lösa medlemskap i en terrorcell som vore det en lokal vägförening så är det ju dessutom så här: terrorism är i sig ett svårdefinierat begrepp, vad som därefter anses understödja detta gör inte tolkningen lättare. Det någon kallar frihetskamp kan ofta vara terror i motpartens ögon. Lägg därtill att en förening knappast lär ha terrorism inskrivet i stadgarna, något utredarna också tycks ha insett:

Bedömningen framstår som mera komplicerad när det gäller sammanslutningar som bedriver en blandad verksamhet. Det kan exempelvis röra sig om sammanslutningar som även ägnar sig åt traditionell åsiktsbildning eller humanitär verksamhet. Om det är klart att dessa verksamhetsgrenar bedrivs i olika organisationer är det möjligt att frågan om förbud eller kriminalisering inte aktualiseras när det gäller den lagliga delen av verksamheten, dvs. trots att det finns ett ideologiskt samband mellan dessa sammanslutningar.

Blandad verksamhet är dock ett lustigt begrepp i sammanhanget. Typ några som samlar pengar både till bomber och dagis, och föreningsfriheten ska då alltså inte inskränkas för den delen av en terrororganisation som anses vara laglig. Vilket betyder att alla som känner sig oroliga för att klassas som terrorklubbar kan utöka verksamheten med något mer humanitärt. På så vis blir ju föreningen ändå untouchable.

Att ovanstående situation illustreras som möjlig i en statlig utredning borde kanske vara tillräckligt för att inse att detta är en konstig lösning. Men vad vet jag? Det är trots allt högt uppsatta jurister som hittat på detta.

För en utomstående lekman ser det dock ut som om de pillat lite på måfå. Som medborgare anser jag dock att alla ingrepp i grundlagen ska ske med kirurgisk precision, eventuella snitt ska utföras med skalpell, inte med en häcksax.

Det är visserligen ett uttjatat exempel, men ändå: Nelson Mandela dömdes för terrorism. ANC sågs länge som en terrororganisation. En svensk förening som då värnade om Mandelas frihet och stöttade ANCs kamp skulle inte passera dagens förslag till grundlagsändring. Såvitt jag vet gjorde många föreningar just det på den tiden. De bör nog titta extra noga på detta delbetänkande. Vilket passar bra, då det precis har skickats ut på remiss. Förhoppningsvis är det många som svarar. De kan ju kanske till och med bilda en förening.

Ha en bra helg!

 

Jonas Nordling är chefredaktör och ansvarig utgivare för Dagens Arena