Magnus Nilsson Bild: Privat
Magnus Nilsson Bild: Privat

Att världsmarknadspriset på olja har halverats är paradoxalt nog goda nyheter för klimatet.

Eller snarare – den billiga oljan är en chans som kloka politiker måste förstå att utnyttja.

Att koldioxidutsläppen i bland annat Sverige sedan flera decennier minskat kan till stor del förklaras av de höga oljepriserna. Dyr olja har banat väg för satsningar på energisnålare hus och bilar och på alternativ energi som vindkraft och bioenergi.

Att oljan nu blivit dramatiskt billigare betyder att dessa processer bromsas. Billigare olja betyder billigare bensin och diesel, ökad oljeanvändning och högre koldioxidutsläpp, Det betyder också försämrad lönsamhet för förnybar energi som vindel och solkraft men också för satsningar på energihushållning. Dåliga nyheter för klimatet.

Plussidan är att billigare olja inte bara hejdar satsningar på förnybart och energihushållning, det bromsar även investeringar i ny utvinning av olja, kol och naturgas.

I BBC konstaterade Robert Allen, chef för det brittiska oljebolaget Premier Oil, strax före jul att ”den brittiska oljeindustrin är nära kollaps (”close to collapse”). Nyinvesteringarna har upphört – alla drar sig tillbaka och de flesta företag håller på att säga upp folk. Budgetarna för 2015 skärs ner över hela linjen.”

I en färsk rapport konstaterar den kanadensiska branschkonsulten CanOils att om oljepriset långvarigt kommer att ligga på 50 dollar fatet eller lägre så kommer uppemot 80 procent av den riktigt miljöäckliga kanadensiska oljeindustrin (i huvudsak baserad på extremt energikrävande oljeutvinning från tjärsand) att slås ut.

Kortsiktigt kommer man visserligen att producera så mycket olja man kan vid de anläggningar som redan är i drift, men eftersom alla investeringar i nya fyndigheter i princip har upphört, är det bara en tidsfråga innan framför allt den kanadensiska tjärsandsbaserade oljeproduktionens dagar är över.

Det är detta som är den stora miljövinsten med den billiga oljan – det blir i praktiken tvärstopp för alla investeringar i nya oljefyndigheter. Och det långsiktigt viktiga från miljösynpunkt är att se till att en så stor del av de existerande fyndigheterna av fossil energi som möjligt stannar i backen.

Men det låga oljepriset driver samtidigt på efterfrågan och på sikt är det rimligt att tänka sig att priset stiger igen och därmed får fart på investeringarna i fossil energi.

Det är den rekylen politikerna måste se till att förhindra. Det är viktigt för klimatet att världsmarknadspriset på olja förblir lågt, helst ännu mycket lägre än i dag!

Dagens låga bensin- och dieselpriser gör det samtidigt politiskt sett ovanligt billigt att höja skatten på olja, naturgas, bensin och diesel. Regeringen får inte missa det tillfälle vårpropositionen ger att säkra den fortsatta utvecklingen mot minskad fossilbränsleanvändning.

Att svängningar i världsmarknadspriset på olja på detta sätt kan skaka om den svenska klimatpolitiken avslöjar samtidigt att skatteinstrumentet i längden är alltför trubbigt för att säkra en fortsatt utsläppsminskning. I min rapport ”Uppdatera klimatpolitiken” (Arena Idé december 2014) föreslår jag att man i stället bör besluta om ett förbud mot försäljning av bensin och diesel från exempelvis 2040 eller 2050.

Det kan införas antingen genom att oljebolagen blir skyldiga att successivt höja andelen biodrivmedel till 100 procent genom en så kallad kvotplikt, eller genom att riksdagen via lagstiftning successivt minskar den mängd fossila drivmedel (räknat i termer av koldioxidutsläpp) som årligen får säljas i Sverige (bägge systemen bör utformas på ett sätt som gör det möjligt för oljebolagen att handla med kvotplikten eller utrymmet för försäljning av fossila drivmedel).

Med en sådan reglering kommer världsmarknadspriset på olja inte längre att ha någon inverkan på hur stora mängder fossila drivmedel som kommer att säljas i vårt land och därmed hur stora utsläppen blir från transportsektorn. Genom att basera drivmedelsskatten på drivmedlens energiinnehåll och slopa nuvarande skattefrihet för förnybara drivmedel skulle statens långsiktiga skatteintäkter samtidigt säkras.

Snälla Magdalena Andersson – missa inte denna möjlighet!

Magnus Nilsson, miljökonsult, journalist och författare till ”Uppdatera klimatpolitiken. Klimatpolitisk handbok för en ny regering” (Arena idé december 2014)