ledare Moderata politiker försöker få Internationella Engelska Skolan (IES) att etablera sig i kommunerna. Att segregationen ökar viftas bort. I Härryda har Moderaterna till och med varit beredda att slå undan benen för den kommunala skolan. Allt i syfte att locka till sig IES.

Andelen elever i grundskolan som går i en privat fristående skola växer. Samtidigt dominerar de stora aktiebolagsskolorna allt mer bland de fristående skolorna. Den skolkoncern som växer allra snabbast är Internationella Engelska Skolan (IES). Systematiskt försöker IES att starta stora skolor i områden med många välutbildade föräldrar. Då kan antalet lärare hållas ned och skolan ändå nå goda resultat. En ekvation som garanterar stora vinster.

En ny trend är att framför allt moderata politiker inte bara välkomnar aktiebolagsskolorna, utan också aktivt försöker värva dem till kommunerna. Särskilt populärt är att försöka få IES att etablera sig.

Stormen av protester tvingade Moderaterna och de övriga allianspartierna att backa.

I Härryda kommun, med centralorten Mölnlycke, styr allianspartierna och det lokala Sportpartiet. Dominerande parti i koalitionen är dock Moderaterna. För att locka IES fick koncernen ett sockrat bud som blev känt för allmänheten i början av hösten. IES skulle få bygga en skola för 600 elever med parallella F-9 klasser. Bygget skulle ske på skolgården för den kommunala Högadalsskolan. I praktiken betydde detta att den kommunala skolan antagligen skulle behöva rivas, vilket också lyftes fram i flera nyhetsartiklar. Kommunen svävade dock på målet och gav följande kryptiska information på hemsidan: ”Om det blir ett beslut om en ny skola på den föreslagna platsen påverkas förstås Högadalsskolans framtid, men exakt hur är en av de frågor som kommande utredningsarbete ska besvara.”

Förslaget ledde emellertid till omfattande protester, särskilt bland föräldrar till barn vid den kommunala skolan, som bland annat initierade nätverket ”Bevara Högadalsskolan”.

Stormen av protester tvingade Moderaterna och de övriga allianspartierna att backa. Nu har de istället föreslagit att IES ska få bygga en skola på en idrottsplan som används av Furuhällskolan. Även det förslaget har skapat protester. En namninsamling kallad ”Mölnlycke skolupprop” kräver att nya skolor inte ska byggas på bekostnad av befintliga skolors verksamhet och närmiljö.

En av de drivande bakom namninsamlingen och det uppdaterade nätverket är Karin Heltborg. Hon säger att den centrala frågan i det här sammanhanget inte handlar om man är för eller mot fristående skolor, utan att det måste finnas en planering av var nya skolor ska byggas: ”Mölnlycke växer så det kan behövas en ny skola, men då borde den byggas där man bygger bostäder.”

I kommunen är Socialdemokraterna ledande oppositionsparti och Patrik Linde oppositionsråd. Även han delar synen att det behövs en planering för var nya skolor ska öppnas: ”Idag finns redan tre kommunala skolor inom en radie av 500 meter där allianspartierna nu vill att även Internationella Engelska Skolan etablerar sig. Orsaken är att de vill ha många av eleverna från de närliggande villaområdena. Men det skulle förvärra segregationen. Det vore också dåligt ur trafiksynpunkt. Vägarna är inte byggda för ökad belastning.”

Allianspartierna med Moderaterna i spetsen vill dock inte vika ner sig. I kommunstyrelsen har de nyligen drivit igenom en avsiktsförklaring där kommunen tillsammans med Skanska deklarerar att de vill att IES bygger en skola i kommunen.

Även Miljöpartiet och Vänsterpartiet är motståndare till att ge en gräddfil åt IES. Sverigedemokraterna har däremot varit med på det borgerliga tåget. Partiet har stöttat de moderata idéerna från start och röstade ja till avsiktsförklaringen.

Alliansens, det lokala Sportpartiets och SD:s underdåniga inställning till Internationella Engelska Skolan bygger på en ortodox tilltro till marknaden och de stora skolbolagens välsignelse. De egna kommunala skolorna får gärna slaktas för att nå detta högre syfte.