Teodorescu Måwe uttrycker en naiv tro på att Tidöpartierna kan göra Sverige mer liberalt. Men det är inte helt enkelt att granska hennes resonemang. Hon bara påstår utan att ange några argument.

Alice Teodorescu Måwe är ny kolumnist på DN:s ledarsida. I sin senaste text hävdar hon att det avgörande inte är de kampanjer som leder fram till att en regering tar makten, utan det faktiska politiska utfallet. Sedan exemplifierar hon med mål som hon tror är möjliga att uppnå för Sveriges nuvarande regering: ”Att det går att få till ett fruktbart samarbete som gör Sverige liberalare även om det sker tillsammans med ett parti som SD.”

om någon skulle få för sig att låta studenter göra en argumentationsanalys av hennes text skulle uppgiften vara enkel att lösa

Det är inte helt enkelt att reda ut Teodorescu Måwes resonemang. Till att börja med definierar hon inte vad hon menar med liberal. Kanske har hon en smal tolkning av uttrycket som skiljer sig från den gängse. En ledtråd kan vara Moderaternas idéprogram, Teodorescu Måwe var nämligen huvudsekreterare i den grupp som tog fram programmet. Men en intressant detalj är att det inte någonstans i programmet står att liberala mål är önskvärda. Ordet liberal återfinns överhuvudtaget inte i där. Däremot nämns det sammansatta ordet ”liberalkonservatism” sex gånger, men det har som bekant en annan nyans.

Ett sätt att försöka reda ut vad Teodorescu Måwe menar är att ändå utgå från hur Moderaterna beskriver det ”liberalkonservativa” samhället. På sidan sju i idéprogrammet förklaras att idealet innefattar ”fri åsiktsbildning”, ”att söka sanning” och ”tolerans”. Menar Teodorescu Måwe att den nya regeringen utvecklar samhället i den riktningen? Hur ser hon då på propåerna om att smalna av public service, neddragningarna inom folkbildning och kultur, de samarbeten mellan Moderaterna och SD som lett till utrensningar av böcker på de kommunala biblioteken och till att prideflaggan inte fått hissas på kommunala flaggstänger? Eller kritiken av provocerande samtidskonst för den delen?

I den akademiska världen har det blivit vanligt att studenter får lära sig argumentationsanalys, det vill säga att ta fram de argument som finns i en text för att därefter värdera deras hållbarhet och relevans. Teodorescu Måwes tes är att Tidöpartierna kan göra Sverige mer liberalt. Men om någon skulle få för sig att låta studenter göra en argumentationsanalys av hennes text skulle uppgiften vara enkel att lösa. Antalet argument som hon för fram för att styrka tesen är nämligen lika med noll.

Det vore intressant att veta vad övriga ledarskribenter på DN anser om Teodorescu Måwes analys och slutsatser. Tidningen kallar sig ju trots allt oberoende liberal och borde vara särskilt intresserad av vad som kan stärka de liberala värdena.