Det finns tveklöst ett mycket stort behov av att förbättra Arbetsförmedlingen. Framförallt för personer med funktionsnedsättning som behöver stöd i sitt jobbsökande, skriver ordförande Bengt Olsson.
I dag ska riksdagen debattera och besluta om ett betänkande från arbetsmarknadsutskottet med förslag om att återuppta den översyn av Arbetsförmedlingen som den förra regeringen initierade men som den nya regeringen lade ner. Mot förslaget från allianspartierna och SD finns en reservation från de rödgröna som vill hantera denna viktiga fråga på andra sätt än genom en fortsatt utredning.
Det finns tveklöst ett mycket stort behov av att förbättra Arbetsförmedlingens verksamhet. Det gäller generellt, men inte minst, de brister som personer med funktionsnedsättning som behöver stöd i sitt jobbsökande i dag möter. Att få en fungerande förmedling är viktigt för människor som är arbetslösa. Det är också en förutsättning för att politiska mål ska kunna nås.
I regeringsförklaringen den 3 oktober 2014 angav statsministern ett övergripande mål för sysselsättningen: antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU år 2020. Ska det målet uppnås behövs en skarp jobbpolitik som både stimulerar tillväxt, utveckling och framväxten av nya jobb och som genom en aktiv arbetsmarknadspolitik rustar människor inför framtidens insatser i arbetslivet.
En förutsättning för att nå målet är också att politiken uppmärksammar de områden där bristerna är som störst i dag.
Myndigheten för delaktighet redovisar i rapporten Hur är läget från maj 2014, att 28 procent av alla inskrivna på Arbetsförmedlingen har en funktionsnedsättning, vilket är en ökning med 26 procent sedan 2013. Det är en tydlig signal om behovet av ett starkare fokus på funktionshinderperspektivet i jobbpolitiken. Det behovet bekräftas också av att sysselsättningsgraden år 2013 för personer med funktionsnedsättning var 55 procent. Det kan jämföras med 79 procent för övrig befolkning.
Läget på arbetsmarknaden för de grupperna innebär tveklöst att sysselsättningsmålet inte kommer att nås om inte politiken har ett tydligt funktionshinderperspektiv. Samtidigt är det ett åtagande som Sverige har i och med att vi har ratificerat konventionen om rättigheter för personer med funktions-nedsättning (CRPD) där konventionsstaterna erkänner rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning på lika villkor som för andra.
Det finns en rad områden där Arbetsförmedlingens organisation och verksamhet måste bli bättre för att möta de behov av stöd i sitt jobbsökande som också personer med funktionsnedsättning har.
Det handlar om att bidra till förändrade värderingar i samhället där ett avskaffande av det nedlåtande begreppet ”nedsatt arbetsförmåga” är en viktig åtgärd för att i stället lyfta fram människors resurser och förmågor än ha fokus på brister. Det handlar om att förmedlingen måste kunna möta de arbetssökande med kompetens om olika funktionsnedsättningar. Det handlar om en fungerande hjälpmedelsförsörjning på plats redan från starten av en anställning. Det handlar också om att väsentligt korta den tid det tar att få den kod av förmedlingen som berättigar till de särskilda stödinsatser som ibland behövs för personer med funktionsnedsättning.
När nu riksdagen behandlar frågan om Arbetsförmedlingens arbete har våra beslutsfattare en ny möjlighet att göra om och göra rätt. Utan ett särskilt funktionshinderperspektiv i jobbpolitiken kommer man att missa sina högt ställda mål. Arbetslösheten kommer även framöver att bita sig fast i samhället och inte minst drabba personer med funktionsnedsättning. Låt dagens riksdagsdebatt vara avstamp för en mer offensiv jobbpolitik som möter de stora problemen på arbetsmarknaden.
Bengt Olsson, ordförande för Lika Unika
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
