Vi behöver förbjuda vinstuttag och aktiebolagsdrivna skolor, skriver Adam Kedert.
Friskolereformen är äldre än vad jag själv och de flesta av oss lärarstudenter är. Vi har med andra ord aldrig fått uppleva en jämlik skola. I 30 år har vi haft ett upplägg som bidragit till ett ruttet skolsystem där valet av skola och kvaliteten på utbildningen mer liknar ett lotteri.
Men nu börjar det hända saker. Rikspolitiker från både höger och vänster börjar på allvar erkänna problemen.
Lotta Edholm presenterade häromveckan utredningen En nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. Den ska ta fram en modell för en nationell skolpeng där hänsyn tas till att huvudmännen har olika förutsättningar och behov. Här ser vi en högerregering som äntligen erkänner att kommunen har ett större ansvar, och därmed större kostnader, och att fristående huvudmän överkompenseras.
Frågan är varför det ska ta sån tid att ändra systemet?
Sveriges Lärarstudenter välkomnar utredningen och ser det som en självklarhet att varje kommun ska få ersättning för sitt uppdrag. Ett uppdrag som är mer omfattande än fristående huvudmäns. Vi tycker det är bra för det handlar om att få en mer jämlik skola. Som framtida lärare och studie- och yrkesvägledare vill vi inte få sämre förutsättningar, bara för att en fristående huvudman väljer att etablera sig i kommunen. Vi tycker det är bra att våra barn och elever ska få den utbildning de har rätt till, opåverkat av andra intressen än just rätten till utbildning.
Frågan är varför det ska ta sån tid? Socialdemokraterna kritiserar regeringen just för att utredningen kommer att ta sån tid. Jag håller med, den förra regeringen har redan utrett frågan och det fanns ett färdigt förslag på bordet, som hade åtgärdat just det problem som Lotta Edholm nu vill utreda, igen.
När förra regeringen la fram förslaget röstade dock de nuvarande regeringspartierna emot förslaget. Ett svek mot svensk skola. Ibland kan det vara bra att vara efterklok. Men nuvarande regerings eftertänksamhet innebär att vi förlorar två miljarder kronor, motsvarande 3000 lärartjänster, årligen. Men man får kanske tänka ”bättre sent än aldrig”. Det är bra att politikerna nu äntligen verkar vara ense om detta strukturproblem i svenskt skolväsende.
Det är bra, men inte tillräckligt. En differentierad skolpeng är bara ett sätt att mildra symptomen av ett ruttet system, ett system som heter marknadsskolan.
Friskolereformen skulle bidra till att skolor kunde agera som komplement till de kommunala skolorna. Reformen skulle rädda byskolor som riskerade att läggas ner och den skulle möjliggöra och stärka föräldrakooperativ. Något som inte förutsågs var den pengatörstande marknadsskolan. I stället för mer valfrihet fick vi en skola med vinstincitament och marknadstänk. Två saker som inte alls hör hemma i skolans värld.
Marknadsskolan drabbar alla huvudmän, kommunal som fristående. De aktiebolagsdrivna skolorna gör avkall på utbildningen för att generera vinst, och de kommunala skolorna behöver spela efter marknadsskolans regler för att inte helt gå under.
Den differentierade skolpengen kommer att kunna minska incitamenten för vinst. Men om man kollar aktiekursen för AcadeMedia efter att nyheten om den nya utredningen kom ut så verkar inte skolföretagen vara särskilt oroliga. Det är anledning för oss att vara det.
Om vi en gång för alla ska bli av med friskolor som väljer vinst framför legitimerade lärare, framför behöriga studie- och yrkesvägledare och framför våra barn och elevers utbildning, då behöver vi förbjuda vinstuttag och aktiebolagsdrivna skolor.
Som sagt, vi ser positivt på regeringens förslag. Det är ett steg i rätt riktning. Men så länge som inget görs är det lärarna och eleverna som förlorar.
Adam Kedert, ordförande Sveriges Lärarstudenter
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
