Klimatplanen Regeringen tar lätt på kritiken men har i praktiken ingen plan.

Klimatpolitiska rådet gav nyligen regeringen hård kritik för att den inte tar sitt ansvar för svensk klimatpolitik. Enligt rådet verkar regeringens plan vara att skjuta upp alla konkreta åtgärder för att minska utsläppen till nästa mandatperiod, eller kanske till och med ännu längre.

– Det finns olika åsikter, svarade statsminister Ulf Kristersson.

Olika åsikter?

Kristersson visar med sitt svar hur lite han bryr sig om klimatet. Eller möjligen hur beroende han är av Sverigedemokraternas stöd för att behålla regeringsmakten..

Fakta är nämligen inte åsikter. Och fakta är att regeringen inte har en sammanhållen och fungerande idé om hur Sverige ska nå klimatmålen.

Kärnkraft tar tid att bygga. Lång tid.

Dessa mål säger sig alla ändå vara överens om. Till 2030 ska Sverige ha minskat utsläppen med 63 procent jämfört med 1990 års nivåer. Till 2045 ska nettoutsläppen vara noll.

Problemet är att under de närmast åren kommer utsläppen tvärtom att öka. Det beror främst på den minskade reduktionsplikten. Bensin och diesel kommer släppa ut mer nu än tidigare.

Det parodiska är att regeringen i slutet av förra året presenterade en plan som visade att man skulle klara målen. Men när den granskades av experterna visade det sig att planen byggde på att man skulle återinföra den reduktionsplikt man just avskaffat.

Det kommer Sverigedemokraterna aldrig gå med på.

Alltså finns det ingen plan.

Vi tar det en gång till: det finns ingen plan.

Oförtrutet hävdar Kristersson och hans miljöminister Romina Pourmokhtari att det är elektrifieringen som ska lösa problemet. Främst genom utbyggnaden av kärnkraften. Det är det som är planen.

Det är säkert nödvändigt att satsa på kärnkraft även i framtiden, men att det på kort tid skulle gå att bygga ut den till en nivå som gör att Sverige lever upp till sina klimatmål, det är något annat.

Det tror ingen som kan något om saken på.

För kärnkraft tar tid att bygga. Lång tid.

Grundproblemet för regeringen är samarbetet med Sverigedemokraterna. Åkessons parti tycker inte att Sverige ska leva upp till klimatmålen. De säger att Sverige är så litet att våra insatser inte spelar någon roll. Det är Kina och USA som måste satsa mer.

Det sista är sant, men Sveriges insatser spelar också roll. För även stora länder består av städer eller regioner som har 10–12 miljoner invånare. Skulle var och en av dem resonera som Åkesson, då skulle världen snabbt vara på väg mot stupet.

Det är fakta.

Inte en åsikt.

Och det vet nog egentligen Ulf Kristersson också.