Det är en notis på några rader. En man i södra Sverige har dömts till åtta års fängelse för att ha anstiftat grov våldtäkt mot barn vid elva tillfällen. Tillvägagångssätt: han betalade kvinnor i Filippinerna att begå sexuella övergrepp mot barn och följde det via en webbkamera.

På ett sätt märker notisen ut sig. Ett övertydligt exempel på makt och vanmakt och hänsynslöst utnyttjande för egen njutning. Orimligt nog smälter den också in. Sexualbrott är vardag. Såväl i nyhetsrapportering och brottsstatistik som i bästsäljande deckare och thrillers.

I veckan har det i och med P1-dokumentären ”Den fastspända flickan” rapporterats om en tvångsomhändertagen tonårsflicka, ”Nora”, som prostituerade sig när hon var intagen på ett vårdboende. Som om det inte vore nog våldtogs hon av minst en av sexköparna. Gärningsmannen var den före detta polischefen Göran Lindberg.

Vad Nora har varit med om är bedrövligt. En tonåring med självskadebeteende söker hjälp för att komma undan misshandel i hemmet. Men hon får ingen hjälp. Hon lyssnas inte på och får varken den vård eller det stöd hon behöver. Hon flyttas runt och börjar efter en tid att prostituera sig. Redan där har samhällets svek gått allt för långt.

2007 våldtogs hon av en torsk som senare visade sig vara Göran Lindberg. I polisförhör efter våldtäkten lämnade hon bland annat namn och telefonnummer till flera sexköpare och våldtäktsmän. Hon uppgav också att en annan tonårsflicka på vårdboendet fungerade som hennes hallick. Samtliga förundersökningar som inleddes, om våldtäkt, sexköp av minderårig samt koppleri, lades ner utan att någon förhörts. Polisen hävdar att de inte kunde identifiera några personer. Men minst en av sexköparna hade uppgett sitt riktiga namn och har fortfarande kvar samma mobilnummer. Inte heller tonårsflickan som pekades ut som hallick förhördes. Dessutom tvingades Nora, livrädd och mot sin vilja, tillbaka till vårdboendet.

Dokumentären är inte bara ett exempel på allvarliga missförhållanden och inkompetens hos polisen. Den visar återigen på hur sexualbrottsoffer fortfarande i många fall bemöts med misstro och skuldbeläggs, trots stora utbildningssatsningar inom polisen och rättsväsendet.

Noras berättelse är en i raden av aktuella exempel på barns utsatthet och hur samhällets insatser, eller brist på insatser, kan gå rakt emot barnens behov. Som i fallet med Aftonbladets granskning av vad som hänt barn vars pappor mördat deras mammor. I många fall har papporna stått kvar som vårdnadshavare. Granskningen visar också stora skillnader i insatser mellan kommuner.

2010 när Göran Lindberg greps och dömdes var det omöjligt att inte dra paralleller till ”Män som hatar kvinnor”. För brottens brutalitet och för att självbilden av Sverige som jämställt, eller i alla fall inte kvinnohatande, grumlades. ”Den fastspända flickan” upprepar handlingen i filmen Call Girl. Män med makt som ger sig på och utnyttjar väldigt utsatta barn. Och ingen ser, vill lyssna eller förmår agera. Så kan vi inte ha det. Verkligheten får inte överträffa dikten igen.