Ledare Om ett övertänt ungdomsförbund gjort något liknande för bara 10-15 år sedan hade de vuxna partiernas partisekreterare satt sig ned och rett ut saken

Inför riksdagens beslut om ett rättvisare skolval den 15 juni pågår en kampanj som i osaklighet saknar motstycke i svensk politik. Förslaget handlar i huvudsak om två saker. Det ena är att kötid inte längre ska vara ett tillåtet urvalskriterium. Om det finns fler sökande än platser ska alla elever ha samma chans. Det blir som när flera sökande har samma meriter vid ansökan till högskolan, alltså lottning. Det andra är att alla skolhuvudmän ska verka för en allsidig social sammansättning.

Debatten om kötid är i praktiken förlorad för borgerligheten. OECD, myndigheter, fackförbund, snart sagt alla borgerliga ledarsidor (utom SvD), och ett enigt forskarsamhälle dömer ut kötid. Till och med de forskare som friskoleföretagen oftast åberopar till sitt stöd, Henrik Jordahl och Gabriel Heller Sahlgren, är emot kötid.

Busslögnerna döljer försvaret av de köer som friskolorna vill ha kvar

Nu är det istället förslaget om allsidig social sammansättning som de borgerliga partierna använder för att motivera sitt nej till förslagen.

Liberalerna, som gärna pratar om behovet av reformer av köer, motiverade sitt nej genom att påstå att ”Det får stora negativa konsekvenser där barn redan i lågstadiet riskerar att tvingas bussas till andra delar av stan för att det ska uppnås mer blandade grupper”. Moderaterna har satt upp en kampanjwebbplats med rubriken ”Nej till bussning och lottning av barn!” där de påstår ”att valet av skola för elever ska baseras på etnicitet, inkomstnivå eller andra sociala förhållanden”.

Det är lögner så grova att om ett övertänt ungdomsförbund gjort något liknande för bara 10-15 år sedan så hade de vuxna partiernas partisekreterare satt sig ned och rett ut saken. Nu är det inte många vuxna kvar i rummet. I propositionen står tydligt:

”En elev vars vårdnadshavare inte har anmält önskemål om skolplacering ska placeras enligt närhetsgarantin. Detsamma gäller elever vars vårdnadshavares önskemål om att eleven ska placeras på en viss skolenhet inte har kunnat tillgodoses.”

Inget urval föreslås ske baserat på etnicitet eller sociala förhållanden, utan det handlar om samma saker som idag. Det nya är att det orättvisa kösystemet som gynnar välbeställda ersätts av lottning. Elever som inte kommer in på önskad skola eller som inte valt alls placeras enligt närhetsprincipen. Ingen elev kommer ”bussas”.

Förslaget om att verka för allsidig social sammansättning handlar om skolors placering, om val av urvalsgrunder och om ”rutiner för reklamutskick eller information”. Det sista är viktigt. Idag är det tillåtet att rikta marknadsföring för att sålla fram en önskad elevgrupp och deras föräldrar.

Inget tyder på att de borgerliga partierna kommer att lägga något eget motförslag där i alla fall köerna avskaffas, men utan regeringens krav på allsidig social sammansättning. Busslögnerna döljer försvaret av de köer som friskolorna vill ha kvar.