debatt Om vi på allvar vill bekämpa rasismen krävs en kartläggning av den diskriminering som drabbar stor del av Sveriges befolkning. Det är dags för Sverige att införa jämlikhetsdata, skriver Aida Badeli, språkrör för Grön Ungdom.
Vi har alla hört vittnesmål om hur diskriminering tar sig i uttryck. Kvinnor får glåpord ropade efter sig för att de bär sjal, apotekspersonal tillåts inte hjälpa kunder på grund av sin etnicitet. På nätet härjar fördomar och hatiskt innehåll fritt. Många blir upprörda av den sortens fakta. Men fakta är också att rasismen är än mer institutionaliserad, att den finns i vår faktiska samhällsväv. Fortfarande avgör ditt namn om får komma på lägenhetsvisning. För den med arabiskt namn är chansen 50 procent lägre att komma på arbetsintervju än för personer med svenskklingande namn, oavsett kvalifikationer. Samma strukturella rasism påverkar också det rådande lönegapet mellan människor med svensk eller utländsk bakgrund. I Länsstyrelsens rapport Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknadenfrån 2018 framkommer bland annat att afrosvenskar födda i Sverige har lägre lön. Den största löneskillnaden finns inom den privata sektorn, där afrosvenskar tjänar 36 procent lägre i lön jämfört med befolkningen i övrigt.
Att svenska individer får sina liv förminskade till utseende eller etnicitet är oacceptabelt.
För att säkerställa att sociala och ekonomiska rättigheter kommer alla till del måste datainsamlingen öka.
Trots att vi under lång tid har hört samma sorters vittnesmål saknas data och statistik som kan ge oss en helhetsbild av hur diskrimineringen faktiskt ser ut. De få siffror vi i dagsläget har om strukturell diskriminering existerar tack vare enskilda forskare som brinner för den sortens frågor. Så kan det inte fortsätta. För att faktiskt vidta åtgärder krävs att vi synliggör diskrimineringen på riktigt, på samma sätt som vi synliggör skillnader mellan män och kvinnor.
För den som fortfarande tvekar kan vi berätta att den här sortens diskriminering riskerar att drabba en femtedel av Sveriges befolkning, som består av synliga minoriteter. En av fem hindras från att själv bestämma över sitt liv. Därför måste Sverige införa jämlikhetsdata. Grön Ungdom vill, i linje med EU:s och FN:s rekommendationer, att Sverige breddar datainsamlingen med fler indikatorer på etnisk mångfald och samtidigt låter de tillfrågade svara anonymt och själva välja hur de vill identifiera sig.
Utan information om vår befolknings sammansättning och levda erfarenheter är det svårare att upptäcka hur strukturer, diskriminering och hinder ligger i vägen för ett jämlikt samhälle. För att säkerställa att sociala och ekonomiska rättigheter kommer alla till del måste datainsamlingen öka.
Med hjälp av statistik har vi stärkt kvinnor i alla aspekter av det samhälleliga livet. Detsamma måste nu gälla resterande diskrimineringsgrunder.
I vårt land ska ingen reduceras till sitt utseende, kropp eller etnicitet. Grön Ungdom är beredda att ta den kampen – jämlikhetsdata kan inte komma en dag för tidigt.
Aida Badeli
språkrör Grön Ungdom.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
