Ledare Sverige är inte bara världens fjärde största exportör av massa, papper och sågade trävaror. Vi är som skogsland även en klimatpolitisk stormakt med kolsänkor som vapen. Men klimatomställningen verkar inte vara prio för regeringen.

Nästan en femtedel av EU:s skog växer i Sverige. Det ger oss stora möjligheter. Träden har nämligen en fantastisk förmåga att minska koldioxidutsläppen. Skogen blir en kolsänka i klimatkampen.

Men när Sverige nästa år tar över som ordförande i EU saknar miljö och klimatfrågorna ett eget departement för första gången sedan 1987. Frågorna ska underordnas Näringsdepartementet. Det signalerar att klimatomställningen inte är prio för den nya regeringen.

Den som lyssnade på regeringsförklaringen fick intrycket att det runt skogsfrågorna inte finns några större problem. Förutom att skogsägarna behöver mer att säga till om.

EU har fastställt en europeisk skogsstrategi som ska uppfyllas 

Det tog bara någon minut för statsminister Ulf Kristersson (M) att säga att “det svenska skogsbruket är centralt för svenskt klimatarbete”, att “den växande skogen är avgörande för den biologiska mångfalden” och att regeringen “helhjärtat kommer stå upp för ett hållbart svenskt skogsbruk, med omsorg för kommande generationer”. Utan någon ytterligare precisering.

Men när så många har intresse av skogen innebär det att dess värde och konflikterna runt den ökat. Dessutom har EU fastställt en europeisk skogsstrategi som ska uppfyllas.

Sveriges virkesförråd har stadigt vuxit sen 1920-talet. Men nu tornar molnen upp sig även i skogslandet Sverige:

  • Skogen mår dåligt och träden växer sämre än tidigare. Den årliga minskningen är cirka 20 miljoner skogskubikmeter. Samtidigt har avverkningen ökat: För 2021 med 3,5 miljoner skogskubikmeter i jämförelse med 2020.
  • Även kolsänkorna fungerar sämre. Den tidigare stabila nettoinlagringen av koldioxid i växande träd i Sverige har de senaste åren minskat från cirka 30 miljoner ton till 25 miljoner ton koldioxid.

Samtidigt ska reduktionsplikten, inblandning av fossilfria bränslen i bensin och diesel, ner till EU:s lägstanivå. Därmed har regeringen skapat en uppförsbacke som gör att de måste åstadkomma desto mer i skogen, skriver miljökonsult Magnus Nilsson i ett blogginlägg.

Moderaterna menar att de är både ett frihets- och ansvarsparti. Men deras politik går i själva verket ut på minskad frihet för andra människor genom att varken ta ansvar för alternativa transporter eller utveckla skogens potential för att skydda klimatet.

Den goda nyheten är ändå att det inte behöver vara jobbigt att göra skogspolitik.

Tre professorer visar i SVD att Parisavtalets utsläppsmål kan nås om Sverige går ner från att avverka dagens cirka 95 procent av tillväxten till cirka 70 procent som gällde fram till 2015.

Att gå tillbaka till det som gällde för mindre än ett decennium sedan är inte en stor samhällsekonomisk uppoffring men en betydande klimatpolitisk vinst.

Förslag från sakkunniga myndigheter visar vilka styrmedel och ersättningsmodeller som fungerar och hur markägarens valfrihet i åtgärder kan värnas tillsammans med att nå klimatmålen.

En sådan förändring kan börja direkt, utan dyra tekniska apparater och tioårsplaner. Det behöver bli lönsamt för markägaren att både tänka långsiktigt och skydda skogen. Att låta träden stå kvar längre är Sveriges chans att klara våra klimatåtaganden.