Iran Att terrorstämpla revolutionsgardet i Iran är en viktig åtgärd mot regimen och något som oppositionen kräver. Sverige bör därför ge sitt stöd till att EU terrorstämplar organisationen. Det skriver Irankännaren Arvin Khoshnood. 

Frihetskampen i Iran har bidragit till diskussioner inom EU om hur medlemsstaterna bör förhålla sig till islamiska republiken. EU har redan infört begränsade sanktioner mot regimen. Under veckan kommer Europaparlamentets ledamöter diskutera Iranfrågan för att därefter rösta om ytterligare åtgärder mot regimen. 

Det råder ingen tvekan om att revolutionsgardet utövar terrorism, och att beteckna organisationen med dess rätta namn tydliggör också den statsterrorism som regimen i Iran idkar.

 

Ett förslag som diskuteras är att föra upp islamiska regimens revolutionsgarde på EU:s terrorlista. Om Europaparlamentet röstar bifall till förslaget kommer det att sätta press på EU:s utrikesråd där det slutgiltiga beslutet fattas. Även Sveriges regering, som för närvarande innehar EU:s ordförandeskap, kommer pressas till att driva frågan.

Att terrorstämpla revolutionsgardet är en viktig åtgärd mot regimen och något som oppositionen mot islamiska regimen kräver. Kravet på att terrorstämpla gardet har föranletts av organisationens omfattande terrorverksamheter. Gardet har riktat sina underrättelseverksamheter och terroroperationer mot iranier över hela världen för att därigenom eliminera oppositionen mot regimen. Därutöver är revolutionsgardet direkt inblandad i mördandet av fredliga demonstranter i Iran. 

Vidare stöttar de andra terrororganisationer i Mellanöstern, vilket medför en destabilisering av regionen. Gardets styrkor har även haft en avgörande roll för att tillsammans med Ryssland kvarhålla Syriens diktator, Bashar al-Assad, vid makten. Revolutionsgardet har också bistått Ryssland i kriget mot Ukraina, och utgör därmed ett hot mot freden i Europa. 

Det råder således ingen tvekan om att revolutionsgardet utövar terrorism, och att beteckna organisationen med dess rätta namn tydliggör också den statsterrorism som regimen i Iran idkar. Detta i sin tur bidrar till frågan varför EU fortfarande har, relativt sett, goda relationer med den islamiska regimen.

En terrorstämpling av gardet kommer att försvåra för dess anställda att röra sig fritt inom EU samtidigt som den kommer att underlätta för medlemsstaterna att beslagta gardets resurser inom unionen. Därtill blir det förbjudet att bedriva handel med företag kopplad till gardet, samtidigt som gardets propaganda också kan begränsas. 

Förslaget har fått ett betydande gehör hos europeiska politiker. Den tyska utrikesministern, Annalena Baerbock, twittrade nyligen att det är ”politiskt viktigt och vettigt” att terrorstämpla gardet. Nederländska parlamentet har uppmanat landets regering att stötta förslaget inom EU. Storbritannien ligger ett steg före och förbereder en sådan terrorstämpling. USA har sedan 2019 fört upp Revolutionsgardet på sin lista över terroristorganisationer.  

Även i Sverige har förslaget fått ett utbrett stöd. Charlie Weimers (SD), talesperson i Iran-frågan för Gruppen Europeiska konservativa och reformister i Europaparlamentet, har twittrat att gruppen kommer att arbeta för att terrorstämpla gardet. Annie Lööf (C) har också tydligt visat stöd för förslaget och påpekat att även Alliansen liberaler och demokrater för Europa, som Centerpartiet är en del av, gör detsamma. Tidigare utrikesminister Margot Wallström (S) skriver att Sveriges regering måste ”lyfta kravet på att terroriststämpla Revolutionsgardet”. 

Av dessa skäl är det min förhoppning att även den svenska regeringen, som innehar EU:s ordförandeskap, ger sitt stöd till förslaget om att terrorstämpla revolutionsgardet. 

Arvin Khoshnood, Irankännare