DEBATT När känslorna får styra den politiska debatten hamnar vi i populistiska utspel åt det ena eller det andra hållet. Det gäller även migrationspolitiken, skriver socialdemokraten Mats Fuchs.

Anhängare av en fri invandring utan större restriktioner, ofta med sympatier för Miljöpartiet och Vänsterpartiet, sliter sitt hår i dessa tider när den socialdemokratiskt ledda regeringen vill skapa ordning och reda i vår migrationspolitik.

Dessa anhängares utspel, typ att Vänsterpartiet Malmö öppnar en jourtelefon för chockade socialdemokrater, är lika populistiska som ytterligheter på den motsatta sidan, när SD-anhängare bedriver häxjakt på olika invandrargrupper och framförallt muslimer, när man bl a skuldbelägger dessa kollektivt för olika former av brottslighet, typ våldtäkter och gängkriminalitet.

Tänk om vi kunde diskutera dessa frågor seriöst och nyanserat utan att styras av känslomässiga impulser.

Jag är den första som vill att vi ska ställa upp och hjälpa människor som tvingas fly från krig och förtryck. Jag hade inte funnits här och nu, om inte Sverige hade välkomnat min pappa när han som ensam 14-åring, tvingades fly undan nazisterna i Tyskland 1939.

Men vi måste kunna ge människor som flyr till Sverige och som får uppehållstillstånd, möjligheter till ett bra liv här via en vettig integration.

Nu är det ju ett faktum att Sverige är ett litet land i relation till övriga länder i Europa och den övriga världen. Trots detta har vi och Tyskland tagit ett väldigt stort ansvar för ett solidariskt flyktingmottagande.

Sverige betalar i snitt ca 32 miljarder per år i medlemsavgifter till EU, och när Storbritannien nu lämnar EU kommer vår avgift dessutom att öka med ca 6 miljarder per år. Samtidigt som vi har välkomnat stora grupper av flyktingar, så har merparten av de övriga medlemsländerna som dessutom betalar lägre avgifter, kunnat vägra helt eller ta ett minimalt ansvar för flyktingkatastrofen. Allt emedan vi finansierar vårt ansvar för dessa människor via våra egna skattemedel.

Det sägs att EU är ett samarbetsorgan för de Europeiska medlemsländerna. Då ska man också se till att fördela det solidariska arbetet med att hjälpa flyktingar på samtliga dessa länder rättvist, och kräva att länder som t ex Ungern, Polen och Finland bidrar mycket mer än vad man gör.

Internationella lagar typ Dublinförordningen måste följas upp. Den föreskriver att individer på flykt har skyldighet att söka asyl i det land de först kommer till i Europa. Då får EU ställa krav på att länder som Italien, Grekland och Frankrike tar sitt ansvar. Grekland skulle kunna få rabatt på sina skulder till EU om man hjälper fler flyktingar.

Den internationella solidariteten lever självklart vidare inom den svenska socialdemokratin, även om partiet tar ansvar för en politik som gynnar involverade på bästa möjliga sätt.

Trycket på de svenska kommunerna är enormt, och sociala problem uppstår när integrationsarbetet blir överbelastat. I ett läge som detta måste vi föra en seriös diskussion för allas bästa.

Genom att effektivisera handläggningstiderna så får flyktingarna ett snabbare besked på om de har asylskäl eller ej. De som får avslag har juridisk skyldighet att lämna landet. Man kan ta en ny diskussion kring detaljer i den nya migrationspolitiken, såsom att värna om särskilt ömmande fall av anhöriga som kan ges uppehållstillstånd.

Genom att ge dem som får uppehållstillstånd bättre möjligheter till att komma in i samhället, med matchning av utbildning och yrkesbakgrund, och rättighet till utbildning i svenska språket, ökar vi deras chanser till en snabb integration.

Det behövs också många insatser i våra bostadsområden, skolor och olika förvaltningar för att motverka segregationen mellan alla nyanlända och de grupper som redan är inne i samhällslivet.

Det behövs satsningar på fritidsgårdar, på fler anställda i skolan, fler fältassistenter och fler poliser. Det behövs byggas fler bostäder med rimliga hyror även i klassiska  villaområden typ Laröd, Råå, Eskilsminne m fl, så att alla medborgare oavsett inkomster och ursprung kan bosätta sig var de vill i staden.

De områden där det bor en majoritet invandrare och människor med lägre inkomster måste rustas upp.

Genom att kalla de som vill föra seriösa diskussioner kring hur man hjälper flyktingar på bästa sätt för rasister etc, som många motståndare till begränsningar i flyktingmottagandet gör, gör man alla en björntjänst. Man göder då själva främlingsfientliga krafter som växer sig allt starkare. Se hur vår politiska verklighet ser ut med ett ständigt växande SD, och nynazistiska rörelser som NMR.

Den internationella solidariteten lever självklart vidare inom den svenska Socialdemokratin, även om partiet tar ansvar för att driva en politik som gynnar alla involverade på bästa möjliga sätt. En vettig ordnad migrationspolitik handlar om att alla samhällsmedborgare, oavsett ursprung ska känna sig delaktiga i processerna.

Som tidigare vänsterpartist och numera socialdemokrat, tycker jag det känns skönt att äntligen kunna diskutera dessa frågor nyanserat och sakligt utan impulsiva känslomässiga utspel som bara skapar motsättningar och polarisering mellan individer.

Mats Fuchs  tidigare mentalskötare, aktiv socialdemokrat (utan uppdrag) sedan drygt 1,5 år. Verksam i kommunpolitik och föreningsliv i Helsingborg sedan flera decennier. Var tidigare aktiv i Vänsterpartiet i 5 år, men lämnade på grund av migrationspolitiken.