I tonåren pratades det om att det fanns föräldrar som satte in hela barnbidraget på sparkonton till sina barn. För framtiden. Påstående ledde till frågan: Varför ska de som redan har tillräckligt mycket pengar få barnbidrag egentligen?

På klassrumsnivå är ett svar att vem som får barnbidrag inte ska vara något som delar upp barn i två grupper. På samhällsnivå handlar det om att omfördela resurser mellan dem som har och inte har barn. Framför allt handlar det om idén om det allmänna. Strävan efter värdiga minsta gemensamma nämnare mellan människor i ett samhälle.

Fackförbundet Kommunal presenterade i veckan en rapport om sjukförsäkringen som visade att endast två av tre löntagare får ut full ersättning vid sjukdom, det vill säga 80 procent av lönen. Den sista tredjedelen får en lägre ersättning eftersom de tjänar mer per månad än försäkringens tak på 27 500 kronor.

I mitten av 1980-talet var det endast en av tio som tjänade mer än taket. Kommunals slutsats: Höj taket så att de som tjänar upp till 43 000 kronor i månaden får ut 80 procent.

Vid första anblicken kan det verka förvånande. Varför skulle Kommunal, som representerar stora grupper med lägre löner än så, vara intresserade av hur sjukförsäkringen påverkar mer högavlönade?

Jo, för det första för att sjukförsäkringen har en konkret omfördelande effekt som gynnar Kommunals medlemmar. Höginkomsttagare är mindre sjuka än låginkomsttagare. De med högre löner bidrar på så sätt mer.

För det andra sätter Kommunal fingret på frågan vad som händer med förtroendet för en allmän försäkring om den omfattar allt färre? I dag är det många av dem som tjänar över sjukförsäkringens tak som via facket eller på egen hand tecknar en försäkring som täcker upp för mellanskillnaden. Hur länge kommer de som inte får ut full ersättning eller har en egen försäkring att vilja bidra till det gemensamma?

Så, vad behöver en sjukförsäkring innebära för att ge förtroende? Självfallet att den gäller vid sjukdom och att sjuka människor inte utförsäkras och lämnas med alternativet socialbidrag.

Men, för att överleva krävs också att sjukförsäkringen är just allmän. Det innebär att vid sjukdom ge en rimlig ersättning till fler, både dem med högre inkomster och den växande gruppen f-skattare på arbetsmarknaden. För att gemensamt dela på en risk med en försäkring fungerar bara så länge den får oss att känna oss trygga. Något som nog allt färre förknippar med dagens sjukförsäkring.

Oavsett om urholkningen av sjukförsäkringen är en medveten strategi från alliansen eller ett uttryck för bristande förmåga till långsiktigt tänkande, är det dags för de som vill annorlunda att ta efter Kommunal och börja formulera alternativ. Fler och mer omfattande privata sjukförsäkringar är en återvändsgränd. För ett samhälle och för vår förmåga att se oss själva i andra.