Ledare Skillnaderna mellan finsk och svensk skola är enorm. I vårt grannland skulle man inte komma på tanken att göra som vi gjort.
Hanaholmen ligger svindlande vackert i den bukt av finska viken där en skärgård bäddar in Helsingfors i glittrande vatten och trädklädda skär.
På holmen ligger ett svensk-finskt kultur- och konferenscentrum. Väggarna pryds av nordisk konst, de vackert mönstrade soffkuddarna kommer från Svenskt tenn, kaffet dricks i koppar från Iittala. De olika mötesrummen är döpta efter svenska uppfinningar, de heter sådant som kullager, Tetra och ombudsman. Tanken med denna på alla sätt imponerande plats för kultur- och kunskapsutbyte var när den invigdes 1975 säkert att det framförallt var det då så mycket fattigare Finland som skulle inspireras och lära sig av storebror Sverige.
I Sverige är vi glada om eleverna ens undervisas av en lärare
In Sweden we have a system, ni vet.
Men nu ska konferensen handla om skolpolitik, och det är ingen i Finland som vill ta över det svenska skolsystemet.
De finska deltagarna vill ägna Hanaholmens konferens om bildning åt prata om att slipa på ett betygssystem de förbättrat under ett sekel, Sverige är inne på det tredje på lika många decennier, och tolkarna får försöka översätta konceptet ”betygsinflation”.
Finland har studentexamen, det går inte att lura de finska abiturienterna med betygsinflation, det hjälper inte ett dugg när studentexamensproven ska skrivas. I Finland skulle man inte komma på tanken att låta betyg vara myndighetsutövning och konkurrensmedel samtidigt. Vem kom ens på den absurda tanken?
De finska deltagarna vill diskutera hur lärarnas autonomi och professionella frihet kan öka. I Sverige är vi glada om eleverna ens undervisas av en lärare. I den finska grundskolan är 95 procent av lärarna behöriga. I Sverige är en allt lägre andel av dem som undervisar behöriga lärare. För tio år sedan var cirka 87 procent av dem som står i klassrummen i grundskolan behöriga. I dag det bara 79 procent. Och andelen är lägst i friskolorna. Där får hyrlärare och spöklärare (går det ens att översätta?) sätta betygen.
Företrädaren för Österbottens handelskammare vill diskutera hur de finska yrkesutbildningarna kan förstärkas för att möta kompetensbristen i Karleby, Vasa och Jakobstad. Tvärs över kvarken, i den gröna industriella revolutionens boomande Västerbotten, har samhället helt tappat kontrollen över gymnasieskolan. Det är 15-åringar som styr hur gymnasiet ska utformas, och det är yrkesprogrammens död.
I Sverige har det riktiga näringslivet kapats av välfärdsprofitörerna, och nu har de fått sin egen skolminister, direkt från styrelsen för en av de största skolkoncernerna.
Ett viktigt tema på Hanaholmens konferens är: hur ska alla kunna komma med på bildningsresan? I den likvärdiga skolans Finland vill man diskutera hur nyanlända ukrainska flyktingars barn kan rustas för att hjälpa till att lösa kompetensbristen. I Sverige förmår vi inte avskaffa ett system som skapar både förlorarskolor och förlorarelever, det är, enligt OECD, omvänt kompensatoriskt, och nyanlända elever drabbas värst.
Jag har fått lära mig att det finns tre maktcentra i finsk politik.
Presidenten, statsministern. Och Christoffer Taxell.
Den tidigare partiledaren för Svenska folkpartiet, Christoffer Taxell, är något av en institution.
Presidenten och statsministern byts ut med jämna mellanrum, Taxell består, heter det i Finland.
Taxell har varit minister i tre finska regeringar, justitieminister och undervisningsminister, kansler för det svenskspråkiga universitetet Åbo Akademi, styrelseordförande för Finnair, och inte minst: chef för arbetsgivarorganisationen Finlands Näringsliv.
Självklart är han också stammis på Hanaholmen.
Jag har lovat att inte citera vad han tycker om det svenska skolsystemet.
Men en klokskap lämpar sig för tryck.
Jag har får lära mig att när man ska bygga högt, sa Christoffer Taxell, är måste man först bygga en stadig grund. Man kan inte börja med spiran.
Om Sverige vill försörja vår växande ekonomi med spetskompetens kan vi inte ha ett skolsystem vars huvudsakliga kvalitetssäkring är en idé om att konkurrens ska slå ut dåliga skolor. Vi har inte råd att avvara den kompetens och de talanger som går förlorade på de skolorna, skolgången går som bekant inte i repris.
Som svensk på Hanaholmen finns det bara en sak att säga:
Don’t try this at home.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
