”Smoking wet” är det nya, säger Paul. Vi sitter i vårsolen på en uteservering i Philadelphia. Han är lärare i en av stadens tuffaste skolor, undervisar i klasser med endast färgade elever som nu har påsklov. Såväl elever som föräldrar har kommit på att cigaretter doppade i formalin, som används för att balsamera lik, får dig att snabbt domna bort i en stark dimma. Lika billigt som effektivt.

”Och jag är så trött på basket”, fortsätter han. En kvinnlig elev, begåvad men med missbrukande föräldrar, fattigdom och försörjningsansvar för småsyskon som följeslagare i livet, var på väg att hoppa av skolan. Om inte Paul, hennes favoritlärare, lovade att bli coach för tjejernas basketlag.

”Hon tar examen i vår och vi har faktiskt vunnit två matcher”.

En resa till USA bjuder alltid på dubbla upplevelser. Det som är en vogue, vackert och välkomnade existerar parallellt med det ojämlika, otidsenliga och ovärdiga.

”Vi avskaffade skatten för rika men har ett sätt att straffbeskatta de fattiga” säger Jim. Vi står i lobbyn på ett jättelikt kasino i Atlantic City och ser ut över ändlösa rader med enarmade banditer och spelbord. Nyss gick vi i den ljumma vårkvällen längs Atlanten, nu bevittnar vi fattigdomens desperation när drömmen vägrar slå in. Det vackra och ovärdiga.

Bruce Springsteen behöver inte säga något från scenen på Verizon Center i Washington DC. Introt till låten ”American skin (41 shots)” börjar rulla och en ocean av människor tänker på Trayvor Martin som nyligen sköts ihjäl i Florida. Springsteen sjunger textraden ”it ain’t no secret my friend, you can get killed just for living in your American skin”. Huvuden i den mänskliga oceanen nickar.

USA:s president har konstaterat att om han hade en son skulle han se ut som Trayvor Martin. Senast år 2050 kommer en majoritet av USA:s befolkning att vara ”icke-vit”. Men den historiskt så djupt rotade rasismen lever kvar och finns överallt.

Konserten är tung och mörk, slipsarna på Wall Street får smaka på ilskan. ”If I had me a gun, I’d find the bastards and shoot ’em on sight” sjunger Springsteen i ”Jack of all trades” från den senaste, urstarka skivan. Jubel utbryter.

Några kvarter bort, i USA:s senat, ligger nu ett lagförslag som medför att mångmiljonären Warren Buffet skulle få betala mer skatt än sin sekreterare. I dag är förhållandet det omvända.

Av sentimentala skäl avslutas USA-resans sista kväll på The Raven – en av de barer vi hade råd med under studietiden. Med de bästa vännerna analyseras läget i presidentvalet. Vi jämför med 2004, då George W. Bush ställdes mot John Kerry.

Återigen får den sittande presidenten (Bush då, Obama nu) en motkandidat som inte är älskad av det egna partiet (Kerry då, Romney nu) – som dessutom hade en ideologisk utmanare i det egna primärvalet (Howard Dean då, Rick Santorum nu). Även om de egna leden sluts så fort den sittande presidenten nämns (Bush då, Obama nu) gissar vi att Romney är för impopulär för att kunna besegra en sittande president. Han lär gå Kerrys öde till mötes.

USA:s nya demografi, utvecklingen bland kvinnliga väljare samt den politiska kartan talar till Obamas fördel. Obama vann nio delstater som Kerry förlorade 2004 och har säkerhetsmarginal. Det smutsiga primärvalet har försämrat väljarnas bild av Romney och Obama har ett övertag vad gäller insamlingen av pengar och organisation på marken.

Men väljarnas bild av hur Obama sköter sitt jobb är ännu kluven, i synnerhet vad gäller landets ekonomi vars återhämtning hackar. Högsta Domstolens beslut om ”Obamacare” i juni är en annan osäkerhetsfaktor, liksom utvecklingen i Iran och Syrien.

En runda till ska beställas, Jim varnar för hur super-PAC:s kan komma att användas för att förvägra minoriteter att rösta. Diskussionen övergår till att handla om hur Obamas första mandatperiod kan sammanfattas på en dekal som kan sättas i bakrutan på en bil.

”Bin Laden är död, bilfabrikerna lever, frågor på det” koras snabbt till vinnare. Men räcker det för en desillusionerad väljarkår i ett land där ”freedom’s a dirty shirt”, som nyckelraden på Springsteens nya skiva lyder?

En formulering som skulle kunna handla om tjej som gillar basket i en skola i Philadelphia.