ledare Under sommaren har det framstått som att svensk ekonomi står och faller med dagens cementproduktion. Men det vi hör är oväsendet från en väldigt konservativ branschorganisation.

280 000 jobb är hotade och Cementakrisen är ”förödande för landet”. Det har byggbranschens organisation Byggföretagen hojtat i sommar sedan en domstol sagt nej till fortsatt brytning av kalksten i Slite.
Man kan emellertid misstänka att Cementas kris framförallt är förödande för vinsterna i monopolföretaget. Och att det vi hör är oväsendet från en väldigt konservativ branschorganisation, som inte fullt ut vågar se att det finns alternativ till den klassiska, men allt mer ohållbara betongen.
Ett alternativ är att bygga i trä.  Utsläppsmålen kräver det.  På senare år har det visat sig att stommar av trä limmade med ett nytt sorts lim är lika starka som de i betong.  Det har gjort att också höga flerfamiljshus och kontorshus nu i rask takt byggs i trä.
I Skellefteå invigs i september ett 20 våningars kulturhus i trä.
På Årstafältet i Stockholm väntar ett antal flerfamiljshus i trä om nio våningar. Vasakronan bygger ett sjuvåningars kontorshus i Uppsala med stommen i trä.

Mediernas bevakning av betongfrågan har varit ett onödigt knäfall för den ekonomiska makten.

I Göteborg satsar bostadsrättsföreningen Gibraltar på trä för flerfamiljshus.
Att det går så fort att bygga trähus har gjort att det talas om att här finns en öppning för att korta bostadsköerna.
Betong består av cement, grus, vatten och olika kemiska tillsatser. Det har blivit allt vanligare att man experimenterar med den här blandningen.
På Guldheden i Göteborg byggs 132 bostäder i flerfamiljshus med mindre cement i betongen och därmed 30–35 procent mindre klimatpåverkan.
Forskare har funnit att renoverar man gamla hus kan man återvinna den betong som sitter i väggar och golv och ersätta den med trästommar. Detta gör att utsläppen av koldioxid minskar med 90 procent. I stadsdelen Drottninghög i Helsingborg planerar man att förnya bostadshus med återvunnen betong.

Krisen för Cementa har också kastat sina skuggor över betongslukande vägprojekt, som Förbifart Stockholm och Västra Länken. Men nu har debatten på allvar tagit fart om Trafikverkets märkliga kalkyler om en växande bilkörning i storstadsområdena verkligen håller, eller om de borde omprövas för att utsläppsmålen ska kunna nås.
Obestridligt är att LKAB behöver mycket betong för att säkra de nya gruvhål man gräver fram. Men även detta stora, progressiva företag kommer att hitta nya, inte lika klimatskadliga blandningar av betong.

Långt innan den alarmerande FN-rapporten häromdagen kom har de stora medierna internt bestämt sig för att kritiskt granska de nödvändiga val vi måste göra i klimatfrågan. Detta har fram till nu ofta resulterat i bra journalistik.
Men bortsett från fackpressen har det konstigt nog varit ovanligt att läsa och höra i de stora medierna att det finns alternativ till att bygga hus i betong och att det finns andra blandningar, vad vi kan kalla grön betong.
Byggen och anläggningar är några av Sveriges värstingar på klimatområdet, med 20 procent av de samlade utsläppen. Så även om alternativen finns, kommer omställningen att ta tid och bitvis bli mödosam. Därför har mediernas bevakning av betongfrågan varit ett onödigt knäfall för den ekonomiska makten.