Anna Danielsson Öberg.

Arbetsmarknadsfrågorna var inte i fokus under den gångna valrörelsen. Men med tanke på vad den kommande regeringen och Sverigedemokraterna sagt i olika frågor går det att ana vad som väntar.

Att Sverige går in i en lågkonjunktur nästa år är i dag oomstritt Det försämrade ekonomiska läget, med skyhöga elpriser, rekordhög inflation och räntor, kommer att skaka om den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten kommer att öka och stora krav ställs på arbetsmarknadspolitiken.

Att döma av vad regeringspartierna och Sverigedemokraterna sagt och gjort under senare år väntar knappast en renässans för den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Den M-KD-budget, med stöd från SD, som antogs 2018 innebar till exempel mindre pengar till Arbetsförmedlingen och de arbetssökande. Samma sak gällde M-KD-SD-budgeten som antogs hösten 2021.

De tänkta regeringspartierna vill sänka ersättningen till de arbetslösa från första dagen 

Partiernas ställningstaganden mellan 2018 och 2022 framgår av en sammanställning som journalisten Mats Wingborg gjort för Arena Idé. Han konstaterar att högerpartierna är negativa till subventionerade anställningar i arbetsmarknadspolitiken. De ser hellre ersättningar som är lägre än kollektivavtalen. Partierna har också stoppat extrainsatser till långtidsarbetslösa.

En annan fråga med tydlig höger-vänster skillnad är synen på skyddsombudens tillträdesrätt till arbetsplatser, enligt sammanställningen. KD-SD-L-C fällde regeringens förslag att ge regionala skyddsombud utökad tillträdesrätt på arbetsplatserna. SD och L vill dessutom ta bort fackets rätt att utse skyddsombud.

När det gäller ersättning vid arbetslöshet, a-kassan, är partierna både ense och oense. Alla, förutom Moderaterna, vill förstatliga a-kassan, göra den obligatorisk och frikoppla den från fackförbunden.

Ersättningen till de arbetslösa som höjdes under pandemin vill SD behålla under de första 100 dagarna av arbetslösheten. Därefter ska en avtrappning av ersättningen ske.

De tänkta regeringspartierna vill sänka ersättningen till de arbetslösa från första dagen. Sverigedemokraterna hävdade under valrörelsen att bibehållen ersättning i a-kassan är en så kallad röd linje. Får de inte igenom den går de i opposition.

Förstatligandet av a-kassan blir med stor sannolikhet inte en prioriterad fråga. Förklaringen är las-uppgörelsen där fack och arbetsgivare blev överens om att införandet av en kollektivavtalad a-kassa skulle utredas. Sedan förra året arbetar en parlamentarisk utredning med frågan och budskapet från parterna är att de förutsätter att det arbetet fortskrider oavsett regering.

Ett annat område som med stor säkerhet lämnas orört är arbetsrätten. Det var en stor fråga i förra valrörelsen och högerpartierna plus SD krävde då långtgående förändringar.

Den här valrörelsen har frågan varit helt försvunnen. Förklaringen är givetvis las-uppgörelsen mellan parterna. Den innebär att det blir lättare för arbetsgivare att säga upp anställda. Samtidigt införs ett omfattande omställningsstöd från och med nästa år. Utbyggnaden av omställningsstödet sker successivt och ska vara fullt utbyggt 2026 då det kostar 11 miljarder kronor om året.

Det är mycket pengar som den nya regeringen eventuellt kan  vilja använda till annat. Men samtidigt vet partierna att om så sker, riskeras hela överenskommelsen om arbetsrätten. Parterna kan helt enkelt säga upp avtalet.

Att ändra förutsättningarna för las-uppgörelsen eller strunta i utredningen om en kollektivavtalad a-kassa innebär att den nya regeringen och SD skulle få hela partssystemet emot sig.

Och det kan ingen regering rimligen eftersträva.

Hur det blir med relationerna mellan SD och facken återstår också att se. Enligt en rundringning som TT gjort kvarstår Handels, IF Metall och Transport tidigare uppfattning visavi partiet. Det innebär att det inte går att vara förtroendevald i SD och IF Metall och Handels samtidigt och att medlemmar som är aktiva sverigedemokrater blir uteslutna från Transport. Magnus Persson, SD:s arbetsmarknadspolitiska talesperson och ny ordförande i arbetsmarknadsutskottet, kallar inställningen för cynisk.

Samtidigt verkar TCO göra en annan bedömning och öppnar för att justera sin policy mot SD. Policyn innebär att organisationen inte har bilaterala kontakter med partiet och inte bidrar till att skapa allianser där SD ingår. Men inga beslut är fattade. Det återstår att se vem som tjänar på förändringarna om de genomförs.

 

Anna Danielsson Öberg, är journalist.