När HBT-S driver en politik som främst utgår från cis-bögens perspektiv blir konsekvensen att vår rörelse försvagas och det duger inte, skriver Emilia Wikström Melin, styrelseledamot HBT-S Stockholm.

Socialdemokrati handlar för mig om att vara progressiv, att ligga i framkant för ett jämlikt samhälle. Därför är det bedrövande att se den HBT(Q)-politik som HBT-S har drivit, eller inte drivit under de senaste åren.

De politiska reformförslagen har tappat kraft och ligger inte längre i framkant. HBT-S har fastnat i en politisk retorik som utgår från homosexuella cis*personer. När HBTQ-debatten håller på att tas över av en liberal agenda är det extra viktigt med en vass, socialdemokratisk HBTQ-politik. En politik som ser strukturerna i samhället, som ser att olika normer hänger ihop och gör en intersektionell analys om hur klass, etnicitet, sexuell läggning och könsidentitet hänger ihop och skapar förtryck, men även privilegier.

Så här kan HBT-S förbättras.

Börja prata queer!
Hittills har HBT-S valt att inte se ”queer” som ett relevant (politiskt) begrepp. Genom detta ställningstagande exkluderas en stor grupp människor som inte anser sig tillhöra hetero- och/eller cisnormen men som också tycker att etiketterna H, B och T är begränsande. De identifierar sig som queer.

När stora delar av HBTQ-världen erkänner queer, förlorar socialdemokratin i relevans om vi inte inkluderar och pratar om queer. Argumentet att det känns osäkert hur queer passar in eller ska användas politiskt borde inte ett argument för HBT-S att inte använda queer. Socialdemokratin ska vara en bildande rörelse där det förs en politisk diskussion för att kunna placera in queer i vår politiska analys.

Ta ställning mot surrogatmödrarskap!
En allt för stor del av den svenska HBTQ-rörelsen är positiv till surrogatmödraskap. För mig är det hemskt att se HBTQ-personer driva att de ska ha rätt att utnyttja andras kroppar för att kunna bli biologiska föräldrar. För mig handlar HBTQ-kampen om alla människors rätt att vara sig själva och leva utan förtryck.

Att ta aktiv ställning mot alla former av surrogatmödrarskap innebär att ta ställning för att personer med livmoder ska ha rätt till sina egna kroppar. Det handlar också om att se klassperspektivet där rika människor köper en fattig människas livmoder. Även om surrogatmödraskap i vissa fall kan ske på frivillig väg väger det inte upp för att majoriteten av surrogatmödrarna blir en handelsvara på en ojämlik marknad. Att säga nej till surrogatmödrarskap handlar om solidaritet.

Bli mer transinkluderande
Transungdomar är i dag en av de grupper i samhället som mår sämst psykiskt. Runt hälften av alla transungdomar har någon gång försökt ta livet av sig. Ändå pratar HBT-S ytterst lite om trans och mycket få transpersoner är aktiva i den interna debatten. Detta kan ses som ett så kallat moment 22. Driver vi inte en bra transpolitik kommer vi inte locka till oss transpersoner och utan aktiva transpersoner kommer vi inte att vara fullt ut relevanta aktörer.

Ett exempel skulle kunna vara att ta ställning för avskaffandet av 18-års kravet för att byta juridiskt kön. Jag och andra cis-personer kommer aldrig fullt ut kunna sätta mig in i vad det innebär att vara transperson men det är min skyldighet att lyssna på transpersoners upplevelser, och därmed ge dem möjlighet till makt och inflytande.

Det här är några områden där HBT-S måste skärpa sin analys. En modern socialdemokrati måste våga lyfta huvudet bortom skospetsarna och se mot horisonten för att vara med och skapa framtiden. När HBT-S driver en politik som främst utgår från cis-bögens perspektiv blir konsekvensen att vår rörelse försvagas och det duger inte. Om HBT-S inte längre kan står upp för de mest utsatta i HBTQ-familjens rättigheter, vad har vi då för relevans?

Emilia Wikström Melin, styrelseledamot HBT-S Stockholm

*cis – En person vars juridiska kön, biologiska kön, könsidentitet och könsuttryck är linjärt, hänger ihop och alltid har hängt ihop enligt normen. Exempelvis en person som föds med penis, ser sig själv som kille och har könet man registrerat som kön i folkbokföringen. Ordet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra.