Djupast intryck gör familjens privata super 8-filmer. Resrutten från Stockholm till Gotland, som det offentliga Sverige just nu genomför, skildras. Vi får veta att det pågående lämmeltåget av politiker, journalister och lobbyister egentligen beror på en arbetsnarkomans löfte.

Lisbet Palme hade nämligen ett krav inför äktenskapet med Olof: Familjen skulle ha fyra veckors sammanhållen semester. Det berättas i dokumentärfilmen ”Palme” med premiär i slutet av september, som Dagens Arena har sett.

Sonen Joakim beskriver en utarbetad pappa som kom direkt från överläggningar på regeringskansliet och sov sig igenom bilresan till Fårö. Pappan vaknade till ibland, rökte en cigarett som man gjorde trots barn i baksätet, innan han somnade om igen.

Super 8-filmerna visar hur sönerna fick turas om att ha vakt de första dagarna på Fårös stränder. Pappa skulle vändas där han sov på stranden, så att han inte blev bränd av solen. Men efter någon dag återkom krafterna, och 25 juli 1968 passade Olof Palme på att hålla ett tal från ett lastbilsflak vid Kruttornet i Visby. Resten är historia och i år är Almedalsveckan, med runt 1 814 programpunkter, som alltid större än året innan.

Konstruktiva diskussioner om veckan i Visby innehåller två perspektiv. Dels är det fantastiskt att få lyssna till de politiska partierna ledare, inhämta kunskap på ibland genomtänkta seminarier, och knyta kontakter inom en geografiskt löjligt liten och praktisk yta. Dels finns en rad berättigade frågor om symbios och sammanflätning av medier, politiker och PR-byråer som Maria Wendt lyfter i ”Politik som spektakel. Almedalen, mediemakten och den svenska demokratin” (Atlas).

Festen som Sveriges Farmacevtförbund hade under Almedalsveckan 2009 är ett exempel. Apoteksavregleringen firades med ”bubbel, dans och fyrverkerier”, skriver Wendt. Lobbyframgångar hade säkert gjorts tidigare år innanför ringmuren. Men det avgörande beslutet hade inte fattats på ön, utan av riksdagsledamöterna under lunken på Helgeandsholmen. Hur banden ser ut mellan dessa två händelser är en självklar fråga i en demokrati.

Samtidigt finns exempel på aktörer som lyckades i Almedalen, utan att få effekt på fastlandet. 2010 kom tre busslaster journalister till Ingvar Carlssons sommarställe, där de rödgröna partiledarna strosade omkring. Sakpolitiska utspel lanserades i vackra ruiner. Mona Sahlins tal var veckans händelse och Moneybrother sjöng Etta James ”At last” (dags för en kvinnlig statsminister!). Men därefter tog det politiska Sverige semester, känslan av en vändning i valrörelsen blev kvar i Visbys gränder.

På ett mingel under onsdagen visas några klipp ur ”Palme”, som blir den största biosatsningen på en svensk dokumentär någonsin. Kanske får vi en politisk höst om ett politiskt arv som hade internationell rättvisa, kamp mot främlingsfientlighet, jämställdhet, full sysselsättning och ett gott arbetsliv som självklara grundpelare.

Det är en diskussion att se fram emot. Oavsett vem som vinner det underhållande DJ-battlet mellan regeringen och oppositionen på Kallbadhuset i övermorgon.

 

Fotnot: Arenagruppen är med och lanserar dokumentären ”Palme” med ett exklusivt seminarium och en förhandsvisning i centrala Stockholm på eftermiddagen 10 september. Vi lottar ut fem biljetter till dig som är prenumerant på Dagens Arenas nyhetsbrev – mejla webmaster[a]arenagruppen.se om du vill vara med i utlottningen!