Beatrice Ask verkar stå svarslös inför det nazistiska våldet, skriver Christina Höj Larsen, antirasistisk talesperson och Lena Olsson, rättspolitisk talesperson, för Vänsterpartiet. Här presenterar de tre förslag på hur justitieministern kan göra samhället tryggare. 

För knappt en vecka sedan attackerades feminister på väg hem från arrangemang på internationella kvinnodagen av knivbeväpnade nazister i Malmö. Showan, som skadades allvarligast, kämpar för sitt liv på sjukhuset. Han var mycket nära att bli det femtonde dödsoffret för nazisternas våld på tio år.

Det är en grundläggande demokratisk rättighet att få uttrycka sina åsikter. Denna frihet hotas nu av nazistiskt våld. Vi såg det när Svenska Motståndsrörelsen attackerade barnfamiljer i en fredlig antirasistisk manifestation i Kärrtorp före jul och vi såg det den senaste helgen i Malmö.

Våld är en välkänd högerextrem strategi som har två syften: Att skrämma bort det breda folkliga motståndet, och att försöka utmåla motståndarna som lika goda kålsupare. När delar av media efteråt felaktigt beskriver angreppen som ”sammandrabbningar mellan grupper” eller ”en demonstration som urartade” ser vi tyvärr att nazisternas strategi delvis lyckades. Den falska beskrivningen får eget liv. Här vilar även ett ansvar på media i att inte låta normaliseringen av det högerextrema våldet fortsätta. De nazistiska attackerna är välplanerade försök att skrämma fredliga antirasister och feminister till tystnad och skapa gatuslagsmål.

Regeringen konstaterar i sin rapport “Våldsbejakande extremism i Sverige” att Säpo gör bedömningen att hotet från vitmaktmiljön kommer att öka under valåret 2014. Trots detta drar Säpo slutsatsen att våldsbejakande islamistiska och autonoma rörelser utgör ett större hot än högerextrema. Det är inte rimligt.

Hatbrott är en del av det högerextrema våldet. Siffror från Brå visar att endast 6 procent av hatbrottsanmälningar leder till att en person knyts till brottet. Mörkertalet kring hatbrott är mycket stort och polisen rubricerar inte alltid ett brott som hatbrott trots att det faller inom kategorin. Det finns också anledning att förbättra polisens utredningsmetoder vid denna typ av brottslighet.

Vänsterpartisten Daniel Riazat utsattes för två år sedan för misshandel vid en nazistisk attack i Dalarna. Efter en utdragen och bristfällig utredning där bevis i form av mobilkameror inte omedelbart säkrats och fotokonfrontation dröjt tills ett år efter dådet lades åtalet i onsdags ned. Det är inte ovanligt. Det är uppenbart att polisen behöver mer stöd i arbetet mot hatbrott.

Och eftersom justitieminister Beatrice Ask verkar stå svarslös presenterar Vänsterpartiet här tre konkreta förslag:

  1. Ge polisen stöd att kraftfullt prioritera arbetet mot hatbrott genom att återigen tydligt skriva in det i regleringsbrevet. Borgerliga regeringen har valt att plocka bort hatbrott som prioritet från regleringsbrevet och i stället låtit polisen prioritera jakt på papperslösa. Regeringen gav nyligen Rikspolisstyrelsen nya riktlinjer att jobba med hatbrott, men prioriteringen bör ges extra tyngd i regleringsbrevet.
  2. Tillsätt en oberoende granskning av alla anmälda hatbrott i syfte att hitta brister i utredningsarbetet så att flera anmälningar kan leda till åtal och fällande dom. Vi vet att kvaliteten på utredningar och åtal varierar över landet och att flera brott borde klassificeras som hatbrott och leda till åtal och fällande dom.
  3. Skapa en ”Kommission för ett Sverige för alla” bestående av forskare och experter på den högerextrema miljön för att analysera grogrunder för våldsbejakande högerextremism och rekrytering till dessa grupper samt ta fram politiska förslag för att motverka dem. Kommissionen ska ledas av en nationell samordnare och syftar till att skapa ett samhälle för alla och minska förutsättningarna för högerextremt våld och intolerans.

Vänsterpartiet lämnar med varm hand över förslagen som kan göra samhället tryggare till justitieminister Beatrice Ask. Det är dags för justitieministern att vakna och ta ansvar för medborgarnas demokratiska rättigheter. Vi vill kunna dra med barnvagnen på manifestationen mot rasism eller ta med mormor på en feministisk kväll utan att oroa oss över att mötas med nazistiskt våld. Vi förväntar att samhället backar upp oss i detta.

Christina Höj Larsen, antirasistisk talesperson V

Lena Olsson, rättspolitisk talesperson V