Demokrati Medborgaraktiva civilsamhällen är nödvändiga för en levande demokrati. Nu är det dags för stater runt om i världen att lyssna. Det gäller även Sverige. Det skriver Olof Kleberg, tidigare chefredaktör för socialliberala Västerbottens-Kuriren.
Nu i månadsskiftet november-december kommer det civila samhällets betydelse runt om i världen att lyftas fram, i Stockholm och i Oslo. I Stockholm delar den ideella stiftelsen Right Livelihood ut årets priser till fyra personer och organisationer för deras gräsrotsarbete för en hållbar förändring. I Uganda, Somalia, Venezuela och Ukraina. En av pristagarna, ordföranden för ukrainska Center for Civil Liberties, Oleksandra Matvijtjuk, underströk i ryska Novaja Gazeta, nu i exil, de fria organisationernas betydelse då hon fick priset: ”Bara ett starkt medborgarsamhälle kan motarbeta makten. Man kan inte stå emot en angripare med rapporter eller domar. Mänskliga rättigheter förlorar sin innebörd om de bara överlåts till diplomater, jurister och experter.”
Liknande tankar ligger bakom Nobels fredspris i år, som går till tre kämpande civilorganisationer i Ryssland, Belarus och Ukraina. Själva det medborgerliga arbetat belönas. Den ståndaktiga strävan efter mänskliga rättigheter, antimilitarism och rättsprinciper är det som förenar de tre fredspristagarna, uttrycker Nobels fredspriskommitté. I Oslo delas priset mellan den äldsta ryska människorättsorganisationen, Memorial, skaparen av den belarusiska organisationen Vjasna (Vår), Andrej Bjaljatski, samt det ukrainska Center for Civil Liberties, Oleksandra Matvijtjuks organisation. Andrej Bjaljatski kan inte komma, fängslad sedan 2021 för sin roll i protesterna mot diktatorn Lukasjenkas valfusk 2020. Bjaljatski är luttrad. När jag träffade honom 2014, efter tre års fängelse, var han kampglad: det gäller att hålla ut. Men omvärldens stöd behövs: ”Jag fick nog 40 000 brev under de tre åren. Men jag fick sällan skriva själv!”
Värt att minnas. Pris är viktiga men fortsatta kontakter nödvändiga. Right Livelihood har byggt upp ett särskilt skyddsprogram för sina pristagare.
Att uppmärksamheten för medborgerligt aktiva samhällen nu ökar är viktigt. Även i ett land som Sverige, med traditionellt starka folkrörelser.
Center for Civic Liberties bidrog efter Majdanrevolten 2013/14 till att upprätta demokratiska institutioner. Nu, efter Rysslands angrepp, kartlägger man ryska krigsförbrytelser. Hittills har cirka 20 000 brott registrerats. Centret har drivit på för att Ukraina ska ansluta sig till Internationella brottmålsdomstolen, ICC, men hittills utan beslut från president Zelenskyj. Troligen är den framstående svenske FN-diplomaten Hans Corell inne på en mer praktisk lösning (SvD 3.10). Eftersom varken Ryssland eller Ukraina är med i ICC är det bättre att inrätta en specialdomstol, genom beslut i FN:s generalförsamling – i stil med Jugoslavientribunalen. Material finns i övermått.
Att uppmärksamheten för medborgerligt aktiva samhällen nu ökar är viktigt. Även i ett land som Sverige, med traditionellt starka folkrörelser. Den avgångna socialdemokratiska regeringen hann föreslå tydligare demokrativillkor för stöd från det allmänna. Organisationer och trossamfund som ”uppmuntrar till våld, tvång eller hot … eller bryter mot principen om alla människors lika värde” ska inte kunna få stöd. Detta är alla partier eniga om. De säger sig vilja stärka civilsamhället, inte stjälpa. Visst behövs det en uppstädning, fusk har förekommit. Men det är mycket grannlaga att införa nya villkor. Prövningen måste göras på ett rättssäkert sätt.
En rad organisationer har uttryckt sin oro, till exempel Forum för idéburna organisationer, Studieförbunden i samverkan och Famna (Altinget 15.6) samt Forum Civ, Act Svenska kyrkan, Naturskyddsföreningen och Palmecentret (SvD 9.10). I praktiken kan det demokratiska utrymmet för hela det svenska civilsamhället kraftigt beskäras, menar de. Högerpartierna har i program velat begränsa än mera. M och SD vill ta bort bidrag till etniska organisationer, M, SD, KD och L vill minska anslag till folkbildningen. Nu har S-propositionen stoppats. Studieförbundens anslag bibehålls. Alltid något. Men folkhögskolornas insatser kapas med en halv miljard. Oron för klåfingrighet mot det civila samhällets organisationer består.
Den sociala tilliten behöver stärkas. Det är tid för Sverige att lyssna till internationell och nationell oro: stärk civilsamhället, öppna för fler individuella insatser, dra in fler, inte färre i praktiskt demokratiskt arbete!
Olof Kleberg, tidigare chefredaktör för socialliberala Västerbottens-Kuriren
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
