Länge försvann Olof Palme ur det politiska medvetandet. Chocken och sorgen la sordin på hans gärning. Även högerns Palmehat lades i malpåse. Och vänsterns kritik retuscherades nästan bort helt och hållet.

Den utom-socialdemokratiska vänstern beskrev på sin tid Palme som en hållningslös reformistisk karriärist. I mitten av 1980-talet utmanades han dessutom av det fackliga Dalauppropet. Strax före sin död åkte han till Nässjö för att möta vänsterorienterade socialdemokrater som krävde hans avgång.

Höstens Palmedokumentär har emellertid lyft på locket för både det ena och det andra. En rad nya böcker har fördjupat bilden av Palme. Parallellt väcks höger- och vänsterkritiken till liv igen. I vissa fall sammanföll den redan när det begav sig. Filmen ”Call Girl” om 1970-talets bordellaffär illustrerar allt detta. Den har främst väckt uppmärksamhet eftersom den pekar ut en lätt igenkännbar Olof Palme som sexköpare.

Bordellaffären är upprörande i sig. Olof Palmes hade fått ett PM om att Lennart Geijers besök hos prostituerade kunde vara en säkerhetsrisk. Något han förnekade med stor energi. Det är en ful fläck på hans minne. I grunden handlar det om en rad unga kvinnor som for mycket illa och som utnyttjades på ett upprörande sätt. Några av dem var minderåriga. Prostitutionen var närmast accepterad vid den här tiden. Sverige var ett mansdominerat samhälle vars strukturer ännu inte hade börjat ifrågasättas.

”Call Girl” har hämtat mycket stoff från Deanne Rauschers och Gösta Elmquists bok ”Bordellhärvan. Makten, männen, mörkläggningen” (Vertigo). Redan där pekas en rad kända personer ut som torskar. Flera politiker namnges. Bland dem Olof Palme. Men inga bevis eller ens trovärdiga indicier presenteras i det senare fallet.

På försättsbladet tackade författarna särskilt Olof Frånstedt, en av de som varit ”modiga och sanningsälskande nog att berätta”. Vid den här tiden var Frånstedt operativ chef för Säpo. Sedan början av 1900-talet rådde en ömsesidig misstro mellan arbetarrörelsen och säkerhetspolisen. Den levde även sedan socialdemokratin övertagit regeringsmakten. Så sent som förra året beskrev Olof Frånstedt i en intervju i tidningen Fokus Olof Palme som en politiker som var i ”ryssarnas garn” eller åtminstone rörde sig ”inom deras intressesfär”. Säpo visste vad en kommunistdiktatur var, men det var något ”Olof Palme uppenbarligen inte visste”. Säpo har med andra ord tidvis varit en tummelplats för politiska idioter.

Manusförfattaren Daniella von Hauswolff och regissören Mikael Marcimain berättar i tidskriften FLM att teamet bakom filmen hade ”väldigt roliga möten med en före detta Säpochef, som gav oss den ena obskyra repliken efter den andra. Det är med i filmen också”.

Det märks. Call Girl har ett angeläget ärende som slarvas bort. Om det är fråga okunnighet eller illvilja ska vara osagt. Det är under alla omständigheter fråga om en upprörande ärekränkning som spinner vidare på demoniseringen av och hatet mot Olof Palme.