Ledare Byggbranschen är central för att klara klimatomställning, men då måste omställningen också vara socialt hållbar. 

Den senaste delrapporten från FN:s klimatpanel IPCC är försenad. Arbetet med rapporten skulle ha avslutats i fredags, men är ännu inte färdigt.

Klimatförändringarna är komplexa. Den senaste mer omfattande rapporten från IPCC (den sjätte) som släpptes i augusti förra året var en sammanfattning av över 14 000 forskningsstudier som beskriver klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser.

Den rapport som nu är försenad är den tredje delrapporten i klimatpanelens nästa stora sammanställning av forskningen om klimatet.

Klimatutmaningen kan inte lösas med några enstaka åtgärder. 

Men det är inte komplexiteten i själva klimatförändringarna som gör att rapporten försenas. Det är vad vi ska göra åt dom. Förhandlingarna drar ut på tiden för att det är så svårt att enas om vilka rekommendationer som IPCC ska ställa sig bakom. Vad ska världens makthavare göra för att bromsa den globala uppvärmningen? Och när?

Det, om något, är komplext.

Inte minst för att det vi måste göra är så omfattande. Vårt sätt att leva måste förändras i grunden. Klimatutmaningen kan inte lösas med några enstaka åtgärder. Allt hänger ihop.

Den insikten är också grunden för fackförbundets Byggnads klimatrapport ”Världens viktigaste bygge”.

Rapporten visar inte bara hur byggbranschen är central för att Sverige ska kunna uppnå sin del av det globala klimatåtagandet. Utan också hur byggbranschen kan bidra till att uppfylla FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030, vart och ett av de sjutton delmålen.

Byggbranschen står i dag för 20 procent av Sveriges klimatutsläpp, så att skapa en klimatsmart bransch är ingen liten sak. Dessutom ska ju branschen växa: bostadsbristen ska byggas bort, klimatomställningen kräver att energislukande byggnader renoveras och anpassas, klimatförändringarna att vi bygger för en framtid med extremväder: värmeböljor, stormar och översvämningar. Klimatomställningen ett gigantiskt byggprojekt.

Byggbranschen kan ta sin del av ansvaret genom återbruk och minskat svinn, och genom att använda klimatsmartare material: till exempel genom att bygga mer i trä som bokstavligt talat binder koldioxid i stommarna, men också genom att bygga med utsläppsfri cement. Det senare kan vara på gång, men kräver gigantiska investeringar.

Byggnads rapport identifierar något som med rätta kan beskrivas som en blind fläck i klimatomställningen. Den blinda fläcken är arbetsmarknaden. Återbruk, klimatsmarta material, ansvar för avfall. Allt detta kräver ansvarsfulla företag. ”Kostnads-minimerings-tänkandet” gör att seriösa aktörer med höga klimatambitioner har svårt att konkurrera, skriver Byggnads. I dag fuskas det med allt från körjournaler och personalliggare till avfallshantering. Det handlar om lägsta prisets tyranni, men också om att samhällets kontroller är underfinansierade och otillräckliga. Bara Trafikverket upphandlar för 50 miljarder om året. Mycket av det som byggs byggs alltså på samhällets uppdrag, med våra gemensamma resurser. Då är det rimligt att ställa krav på schyssta villkor för både arbetstagare och företag. Ända ut i det sista ledet i underentreprenörskedjorna.

Byggnads kräver en rättvis klimatomställning, där ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet går hand i hand. Där ingår ordning och reda på arbetsmarknaden.

Vi står beredda att göra jobbet, skriver Byggnads i sitt program. Frågan är om samhället är beredda att göra sin del av jobbet.