Ja, han är gammal, men spelar det någon roll vad han åstadkommit?

Efter Supertisdagen är det helt klart, även om det på i princip alla tänkbara sätt redan varit det ett tag. Om inte det juridiska systemet sätter käppar i hjulet för Donald Trump, och det lär det inte göra, kommer höstens presidentval stå mellan honom och Joe Biden.

Av allt att döma kommer debatten också till stor del att handla om Bidens ålder. Snart sagt varje nyhetsprogram lyfter den frågan som den viktigaste.

Det går att förstå. Biden kommer vara 82 om han blir omvald. Rekord i amerikansk politik. Det hade varit att föredra om Biden klivit åt sidan och låtit någon yngre kandidat bli demokraternas frontlöpare.

Samtidigt går det inte riktigt att förstå varför åldersfrågan måste dominera så fullständigt i alla samtal om Biden, särskilt som Donald Trump är nästan lika gammal.

Men Make-America-Great-Again-högern har verkligen lyckats sätta agendan, och alla andra följer den utan att blinka.

Inte för att det spelar så stor roll på vilket sätt vi i Sverige talar om det amerikanska presidentvalet, men det finns ändå skäl att påminna om en annan sak: vad Joe Biden faktiskt gjort som president.

För att ta några exempel har hans administration:

  • Sjösatt ett gigantiskt investeringsprogram värt 1,2 biljoner dollar. Pengar som gått till vägar, järnvägar, offentliga transporter, elnäten och att minska utsläppen från trafiken.
  • Satsat 369 miljarder dollar på klimatpolitiken, den största satsning som USA någonsin gjort på området, vilket rimligen betyder den största satsningen över huvud taget även globalt. Målet är att minska klimatutsläppen med 40 procent på sju år.
  • Fått ned arbetslösheten till omkring 3,5 procent, en nivå Sverige inte haft sedan tidigt 90-tal.
  • Minskat medborgarnas kostnader för sjukvård.

Biden har också frångått den frihandelsinriktade politik som dominerat USA och världen under de senaste 30 åren. Hans fokus har legat på att stötta amerikansk industri. Det kan man ha synpunkter på, beroende på hur dogmatiskt man betrakta frihandelsdoktrinen, men om man anser att den utslagning av arbetstillfällen och de dumpade sociala villkoren som följt i spåren av den globala frihandeln är ett problem finns det något intressant med Bidens hållning.

”Om globaliseringen är bra eller dålig beror på vilka som drar mest nytta av dess fördelar och vilka som betalar dess kostnader. Allt för länge har USA:s arbetare betalt oproportionerligt mycket”, skrev Bill Clintons tidigare arbetsmarknadsminister Robert Reich nyligen i The Guardian. Går det att hitta en bättre balanspunkt? Ett internationellt samarbete som klarar av att både gynna utvecklingsländer och sprida grön teknik och ändå inte så hårt slå mot arbetarklassen i den industrialiserade delen av världen?

Oberoende av vilket har Joe Biden varit en av de mest effektiva demokratiska presidenterna i modern tid. Han har fått draghjälp av återhämtningen av pandemin och av en, möjligen tillfällig, vänstervåg i de amerikanska valen.

Men det är inte något dåligt facit för Biden.

Om detta kanske vi också ska säga några ord inför den stundande presidentvalskampanjen.