Ledare Om tre veckor avgörs det amerikanska valet. Eller? Allt mer tyder på att kaos väntar efter att alla röster har räknats – om Joe Biden tar hem det. Vilket allt tyder på att han gör. Eller? 

Nu tycks Donald Trump ha ändrat retorik. I en utfrågning natten till fredagen sade han att han vill se en fredlig valprocess.
Men hans budskap är långt ifrån konsekvent. Vad han säger sig önska är inte det samma som han uppmanar till.

Gång på gång upprepar han att valet är riggat. Gång på gång hetsar han sina anhängare att protestera och reagera, kanske till och med ta till våld, om Biden skulle vinna.

I de tv-sända utfrågningarna av kandidaterna natten till fredag tog han visserligen avstånd från vit makt-grupper, något han inte lyckats göra tidigare, men han gjorde det på ett sätt som visar att han inte riktigt bryr sig ändå. I den omtalade debatten med Biden för ett par veckor sedan sade han ju: »Stand back and stand by«. Något som dessa grupper (med rätta) tog som en uppmaning att hålla sig beredda. Vinner Biden ska de agera.

Hela det scenariet bygger förstås på att Biden faktiskt tar hem spelet den 3 november. Han ser ut att leda bekvämt i de flesta opinionsmätningar, men än är »inte kusten klar«, konstaterar New York Times i en analys.

Det har redan kommit signaler från det republikanska partiet att resultatet kommer att överklagas.

Tidningen har granskat vilka som registrerar sig för att rösta, och funnit att Trumps anhängare verkar mobilisera sig. Presidentens främsta väljargrupp är vita män och kvinnor över trettio och utan collegeutbildning. Under de senaste månaderna har 10 procent fler ur den gruppen registrerat sig som republikaner i några av de avgörande »swing-staterna« jämfört med 2016.

Opinionsundersökningar visar också ett svagt fallande stöd för Biden bland svarta kvinnor och katoliker med bakgrund i Latinamerika. Oroande för Biden? Ja, det låga valdeltagandet i USA gör att sådana här skiften kan betyda en del, och många är nervösa att valnatten ska utveckla sig på samma sätt som förra gången.

Klockan tre på natten svensk tid var alla övertygade om att Clinton skulle segra. Ett par timmar senare hade Trump vunnit. Men siffrorna visar knappast på någon kollaps för Bidens kampanj, och det mesta talar ändå för att det inte blir en upprepning av 2016.

I det läget blir det helt avgörande hur resten av det republikanska etablissemanget reagerar. Därifrån har redan kommit signaler att resultatet kommer att överklagas. Att Högsta domstolen, med stark konservativ majoritet, får avgöra om valet gått rätt till.  Det är bäddat för kaos.

Betyder det något för Sverige? Bortsett från det tragiska i att se USA:s demokrati förfalla. Ja, kanske. Social oro i USA brukar sprida sig till oss.

När Moral Majority och Christian Coalition tog form för 30–35 år sedan var de ett förebud för en liknande politisk vågrörelse, först i en rad länder på kontinenten och sedan i Sverige. När det sedan eskalerat i USA, med hat och hot på nätet från högerextrema grupper, väpnade miliser och dödligt våld, som i Charlottesville för tre år sedan, har det kanske inte haft samma dramatiska utveckling som »over there«, men det finns starka tendenser i samma riktning.

Det kommer förstås inte bli någon högerrevolt här. Inte på det viset. Men i Säpos årsrapport för 2019 pekar man på att terrorhot med högerextrem ideologi får allt större spridning. Säpo konstaterade också att spridningen är global och att grupper i olika delar av världen inspireras av varandra. Så att militanta reaktioner mot valresultatet i USA kommer få någon effekt även här får vi nog räkna med.