Skottlands flagga och Carl B Hamilton (L). Bilder: Wikimedia commons och riksdagen.

debatt Kraven på självständighet från Storbritannien i Skottland är en del i en nationalistisk trend i många EU-länder som hotar unionen. Därför är det förvånande Dagens Arenas ledarskribent argumenterar för att Skottland kan vara exempel på en god splittring, skriver Carl B Hamilton (L).

Det var onekligen en stor överraskning att få läsa ledaren Skottlands sak är vår i Dagens Arena, och att tidningen dessutom tar ställning för att Skottland bör lämna United Kingdom (Förenade kungariket, Storbritannien). Ledaren är såvitt jag vet första gången en tidning i Sverige tar ställning i frågan.

Jag har verkligen inget emot Skottland – tvärtom! Men för mig är nationalismen i Europa något ont, och en huvudorsak till Europas katastrofala 1900-tal; miljontals stupade, miljontals mördade och ännu fler miljoner flyktingar inom Europa, svält, ofrihet och odemokrati.

Bildandet av EU, Europarådet, Nato med flera organisationer efter andra världskriget har haft som grundläggande drivkraft strävan efter fred och stabilitet i Europa genom ökat och fastare politiskt och ekonomiskt samarbete mellan de gamla nationalstaterna. I all enkelhet var det också det svenska huvudmotivet för EU-medlemskap 1995.

Ledaren bagatelliserar historiens läxa med sin tro att dagens EU ändå är så starkt att nationalistiskt motiverad självständighet för olika länder inte spelar någon roll för EU:s politiska och ekonomiska stabilitet, dess handlingskraft och dess sammanhållning genom överstatliga beslut och institutioner (kommissionen, parlamentet, domstolen, fördragen, osv.).

Det är fel, enligt min bestämda mening. Högerpopulistiska partier växer fram sedan 1990-talet i snart sagt varje EU-land och de bygger bland annat på nationalism i alla former samt har främlingsfientlighet i sin politik. Det gäller till exempel Polen, Ungern, Finland, Österrike, Italien med flera. Ja, till och med i Tyskland.

Klockan ska vridas tillbaka om nationalisterna får bestämma. Den inre marknaden och rättsgemenskapen skall urholkas. Katalonien söker sedan länge självständighet från Spanien och finner idag ny inspiration och ny strategi av självständighetsrörelsen i Skottland och naturligtvis hela Brexitprocessen.

Nationalismen globalt har också inspirerats av Donald Trumps budskap om ”America First”. Att Trump avskyr EU och europeiskt samarbete, är välbekant.

Kort sagt: Europa och EU behöver mer av samarbete mellan länderna i Europa, inte mindre!

När man läser den skotska självständighetsrörelsens texter slås man av hur inspirerade de är av Brexit och processen fram till Brexitbeslutet. I båda fallen rör det sig om traditionell faktaresistent nationalism, och många känslosamt vibrerande strängar.

Om Skottland ska ha en egen valuta, som nationalisterna förespråkar, riskerar den att bli svag och därmed importen dyr.

I båda fallen avstår förespråkarna helst från konkreta analyser av konsekvenserna för de enskilda människorna, vanliga företagare och jobb, för att inte tala om offentlig service som vård, skola och omsorg, och hur dess finansiering påverkas.

Invändningarna i Brexitdebatten bemöttes inte sällan med argument av typ, bara vi blir självständiga och tar tillbaka kontrollen över våra gränser och våra institutioner, så löser sig problemen. ”Don’t you worry!”, det vill säga precis samma argument som vi nu ironiskt nog hör i den känslovibrerade skotska debatten för självständighet.

Att Brexit redan innebär sämre ekonomi, och ekonomisk utveckling var en korrekt ekonom-argumentation i Brexitdebatten. Den föll dock på hälleberget. Samma sak gäller nu beträffande Skottlands ekonomi. Att Skottland har stora ekonomiska underskott som rikare delar av Storbritannien – det vill säga England! — nu hjälper till att balansera väger lätt mot nationalistiska argument för skotsk självständighet.

Om Skottland ska ha en egen valuta, som nationalisterna förespråkar, riskerar den att bli svag och därmed importen dyr. Viktigare är ändå att de budgetregler och den budgetdisciplin som idag beslutats i London, knappast försvinner med självständighet utan återkommer med skotskt EU-medlemskap. Det vill säga det finns i EU inte någon frihet från regler om till exempel underskott- och budgetdisciplin. De reglerna är realpolitiskt uppbackade av främst Tyskland och (sic!) de nordiska länderna, främst Sverige. Det vore oväntat att de sparsamma skottarna skulle slå följe med Italien!

Skottland härbärgerar idag stora flott- och flygbaser, som ansvarar för den militära kontrollen över Skagerrak, Norska Havet och Nordatlanten, inklusive militärt Nato-stöd till Sverige via Trondheim och Jämtland. Hur dessa uppgifter ska löses inom Nato och EU vet ingen idag, men frågan är något för Norge, Island, Sverige, USA och Storbritannien att begrunda, naturligtvis. Och, vill ett självständigt Skottland både ha kontrollen över baserna, och utgifterna för dem?

Carl B Hamilton, tidigare professor i internationell ekonomi och mångårig ledamot och utskottsordförande i riksdagen (L).