Reportage Frisöryrket har varit viktigt för integrationsarbetet. Men nu vill vissa inom branschen höja kraven och införa licens. Det kan försvåra för nyanlända att hitta vägar till försörjning.
Sitapha Ndure öppnar dörren till källaren i Örnsberg i södra Stockholm. Han tänder den vita sterila belysningen. Fyra frisörstolar i läder med spegel framför. Saxar, rakapparater och kammar ligger oorganiserat runt om på borden.
Förut fanns ett Playstation 4 berättar Sitapha. Barnen från skolan i närheten brukade springa ner för att använda det, då passade man på att klippa deras hår också.
Tyvärr blev det stulet. Men ett biljardbord beläget i mitten av rummet står i alla fall stadigt fast i parkettgolvet.
– Det ska kännas avslappnat här, förklarar Sitapha.
In kommer Erfan Sadeghi. Han sätter direkt på musik. House och hip-hop varvas med YouTubes reklamalgoritmer. Han har varit projektdeltagare i snart åtta månader.
– Jag gillar att arbeta med händerna och jag är en väldigt social person så jag känner att det passar mig perfekt, säger Erfan.
Erfan söker asyl i Sverige. Han är deltagare i ett projekt som startades av föreningen Framtidståget. På uppdrag av Länsstyrelsen hjälper de personer som Erfan att rusta sig med färdigheter, för att kunna försörja sig.
– Vår idé, är att hitta något yrke där målgruppen vi har kan lära sig snabbt. Att skapa färdigheter som kan hjälpa en komma in i branschen. Därför öppnade vi frisörsalongen. Sedan är det så att om du som kund har en bra frisör, släpper du sällan den. Det är ett bra yrke att lära sig, säger Sitapha.
Erfan vill bli frisör. Han får inte betalt för att vara där, ingen av deltagarna får det. Ibland kan kunder ge donationer. Men de ser en chans till en färdighet som kan användas senare.
Ebrima, Laila, Tara och Botir kommer in i frisörsalongen. Det är Ebrimas första gång. De står vid biljardbordet och väntar på att läraren Dan ska komma, förutom Erfans musik är det tyst i lokalen. Ebrima kollar ner i sin mobil, Botir snurrar runt en kula på biljardbordet. Han plockar upp den, snurrar den i handen, sen kastar den en armbågslängd upp i luften. Hans blick höjs med kulans uppfart men tappar fokus när Ebrima harklar sig. Snabbt manövrerar han kroppen för att fånga kulan. Han lägger den i närmsta ficka på biljardbordet. Ebrima fortsätter kolla ner i skärmen.
Ekot av klackar, Dan träder in i rummet. Med en airpod i ena örat tittar han mot Erfan.
– Nu kör vi, säger Dan.
Det är idag väldigt lätt att komma in i frisörbranschen, det finns inga krav. Dan kom in i yrket under tidiga 2000-talet. Han lärde sig genom jobbet berättar han. Och idag har han en egen salong i Rinkeby som han stoltserar med, utöver när han lär ut i Framtidstågets lokaler.
– Det är lätt, vem som helst kan lära sig klippa hår. Men att du har intresse är allt, säger Dan.
Men det vanligaste är att gå utbildning på gymnasiet. Under tidiga 2000-talet utbildades ungefär 2700 nya frisörer på gymnasiet i Sverige.
Det har funnits en rädsla för att de frisörer som inte får något jobb kanske öppnar något eget
När eleverna tog examen fanns det inte tillräckligt med arbetsplatser. Det såg företagen i branschen som ett problem. Det menar lektor i pedagogik och tidigare frisör Eva Klope, på Linnéuniversitet. Hon har forskat på frisörutbildningen och arbetsmarknaden utveckling.
– Det har funnits en rädsla för att de frisörer som inte får något jobb kanske öppnar något eget. Då kanske de skulle konkurrera på osunda villkor, att man tar för låga priser till exempel, säger Eva Klope.
2008 införde man begreppet behörig och obehörig frisör enligt kollektivavtalen. För att få kalla sig behörig frisör behövde man ha gesällbrev. Brevets ursprung kan härledas hela vägen till 1600-talet. Man vände sig till gamla traditioner för att höja yrkets status.
Garantilönen för en behörig frisör är 24 914 kronor, enligt Handelsanställdas förbund. För en obehörig är den 14 585 kronor. 2010 instiftades även nytt utbildningsavtal som innebar att man som elev behövde avlägga delprov efter utbildningen.
Åtgärderna gav effekt, kanske för bra effekt menar Eva Klope. Det är i stället brist på frisörer i utbildningen. Men fler åtgärder satsas fortfarande på. Nu med fokus på att göra marknaden mer attraktiv för de som faktiskt har utbildat sig.
Ulrika Emanuelsson på branschorganisationen Frisörföretagarna, var projektledare för att ta fram frisörlicensen som kom 2015. Licensen är inspirerad av körkort. På den kan man se om frisören har gjort delprov, fått gesällbrev, mästarbrev, är lärare med mera.
– Frisörlicensen är enkel att kommunicera med till kunder. Den garanterar utbildning och seriositet. Man lär konsumenten vad man ska titta efter. Idag tar många för givet att alla är utbildade. Så är det inte, säger Ulrika Emanuelsson.
I 2017 fördes till och med en motion fram i Sveriges riksdag. KD ville införa krav på frisörlicens enligt lag. Det röstades ner. Men viljan finns kvar.
– Vi brukar jämföra med taxibranschen, man sätter sig helst i en bil där personen har licens. Man skulle definitivt inte sätta sig i en taxi där chauffören saknar körkort. Det kan gå väldigt fel, det är många som förringar kunskapen. Särskilt när det kommer till den kemiska delen av yrket. I andra branscher finns det höga krav på kontroll men inte i vår bransch. Säger Ulrika Emanuelsson och fortsätter:
– Vår bransch är mer kontrollerad utomlands. Vi är uppe i 6000 ansökningar snart. Varje dag kommer det in mer. Det har inte stannat av. Ju fler som skaffar licens desto lättare kan vi påverka politiker och beslutsfattare. Jag tror viljan finns där.
Eva Klope menar att det är ett sätt att höja yrkets status:
– Det handlar om att man vill särskilja sig från amatören. Då har licensen kommit till, för gesällbrevet har man alltid haft. Det är också ett försök att visa vem som är den riktiga frisören och vem som inte är det. Frisör är ändå förknippat med yta och skönhet som är svårt att få erkännande och status för.
Frisörföretagarna menar att allt för många salonger öppnas med oseriösa priser. De tycker att 150-kronorsklippningar har blivit en för vanlig syn runt om i landet. Enligt Frisörföretagarnas rekommendationer ska en klippning kosta 700 kronor i timmen. Därför driver de kampanjer för att rekrytera så många frisörer som möjligt.
– Tillsammans kan vi städa upp i den här branschen, säger Johan Hellström i en video på Frisörlicens.se.
Johan Hellström kan kallas en magnat i frisörbranschen, efter att ha tagit över företaget Björn Axén på nittiotalet. Han har frisörlicensen och chefar över sex salonger. Vad han vill städa upp är de frisörer som är outbildade och tar för lite betalt.
I källaren i Örnsberg är det gratis att klippa sig.
Första kunden för frisöraspiranterna idag är Hakim. Han ska klippa en fade, en bra första övning för Ebrima, tycker Dan. Då får man chansen att tänka på ergonomi.
– Du låter rakapparaten ligga i handen, så har du tummen på toppen, sen gör du lätta rörelser med handvristen, så, då tröttar du inte ut hela kroppen, säger Dan när han låter Erfan visa de andra som tittar på.
Dan sätter sig på stolen intill och granskar. Erfan fokuserar blicken på hårkanten och med små, fina ryck klipper till faden.
Framtidståget kan inte tillgodose ackreditering till deltagarna. Delvis för att det inte behövs. Men även för att de inte räknas som skolverksamhet.
– Den här utbildningen är bättre än gymnasiet, vi får testa på många olika typer av hår. Jag tror många får vänta på att bli skickade på praktik, här får vi möjligheten direkt, säger Erfan.
Läraren Dan menar att tanken är god med frisörlicens. Men den är ingen garant för en bra klippning.
– Vem som helst kan bli frisör, på gott och ont. Men vad det innebär skiljer sig för många. Det hela handlar om träning, som med körkort. Många kan grunden, du kan klara provet men det betyder inte att du är duktig på att köra bil, säger Dan och fortsätter:
– För Erfan betyder den här chansen en väg in i samhället, ett sätt att kunna försörja sig en dag. Kanske att kunna öppna en egen salong. Erfan är nära nu, skulle han få vara på salong skulle han klara sig, men han måste öva med sax först, men han är nära.
Entreprenörskap och engagemang kännetecknar en bra frisör, anser Dan. Han tycker Erfan har dessa egenskaper.
Det har lagts mer fokus på entreprenörskap över åren, menar Eva Klope. Det är till och med i kursplanen på hantverkarprogrammet där den stora andelen frisörer utbildar sig. Det är också viktigt att ha i beaktning att 95 procent av eleverna på gymnasiets frisörskolor är tjejer. Vilket hon menar leder till svårigheter att leva upp till förväntningar:
– Å ena sidan är det den här entreprenören som de fostras till väldigt starkt i utbildningen. Å andra sidan handlar det om det feminina idealet om att inte ta plats, visa omsorg, tänka på andra. Som är typisk traditionella kvinnliga saker som delvis går i krock med varandra.
Exkluderar folk från arbetsmarknaden
Eva Klope menar att man alltid brottats med status. Inte minst inom kvinnodominerade yrken:
– Man har gjort feminint kodade yrkesutbildningar längre, som med förskolelärare till exempel. Jag tycker det är bra med mer utbildning, det är betydelsefullt. Men det är inte alltid så att det leder till så mycket högre status.
Oavsett om frisörlicens blir lag, återstår att se vilka effekter det har på yrkets status. Men på Framtidståget oroar sig verksamhetsansvarig Mohamed Abdu för konsekvenserna:
– Vi ser det som en mekanism i form av lag som exkluderar folk från arbetsmarknaden. Men samtidigt undersöker vi möjligheterna att förhoppningsvis, inom en snar framtid, kunna bli en inrättning som kan licensiera, om det skulle bli så.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
