Avtalsrörelse »Det blev inte bara applåder« sa Baudin om Kommunals avtal som innefattade ett engångsbelopp. Men listan på arbetstagare vars arbetssituation är sådan att ett engångsbelopp hade uppfattats som välbehövlig uppskattning kan göras lång. Varför är inte engångsbelopp vanligare i avtalsrörelsen?
Den enkla förklaringen är att det var vanligare förr. Det menar Claes Stråth tidigare generaldirektör för Medlingsinstitutet och som har jobbat med arbetsmarknadsfrågor i decennier.
– Förr kunde avtalsrörelsen pågå länge, flera månader efter att det gamla avtalet löpt ut. Då var det var det inte ovanligt med ett engångsbelopp istället för höjd lön för den första perioden i det nya avtalet.
1997 hände något på svensk arbetsmarknad. Då slöts det första industriavtalet, ett samarbetsavtal mellan facken och arbetsgivarna inom industrin som har kommit att få stor betydelse för avtalsrörelsen.
– Som en följd av Industriavtalet är parterna nu mer disciplinerade. De träffar avtal i tid – alltså idealt innan det gamla avtalet löper ut – och därför finns det inte behov av engångsbelopp. Det nya avtalets bestämmelser om lön kan gälla från avtalets första
dag. Det har också medfört färre konflikter på svensk arbetsmarknad jämfört med hur det var på 1970- och 1980-talen, säger Claes Stråth.
Corona och applåd-debatt
Han tror inte att det hade blivit något engångsbelopp om det inte vore för corona. Men kanske inte på det sätt som man kan tro om man följt »applåd-debatten«, alltså de diskussioner som rasat kring att vårdpersonal fått applåder som uppskattning för deras jobb och tuffa arbetsförhållanden under pandemin.
För även om engångsbeloppet både beskrivits som en bonus och som ett tack så är det egentligen istället för retroaktiva löner, som var ett av fackförbundets krav.
– Det är möjligt att coronapandemin har stärkt Kommunals ställning i årets förhandling, men det som jag tror möjliggjorde ett engångsbelopp var att avtalen prolongerades.
Engångsbelopps påverkan på avtalsrörelsen
Så har då ett engångsbelopp i ett avtal någon effekt på hela avtalsrörelsen?
– I alla förhandlingar försöker parterna stärka sina argument genom att åberopa andra överenskommelser som talar för deras krav. Om Kommunals engångsbelopp kommer att påverka andra avtal återstår att se, säger Claes Stråth..
Om de 5 500 kronor som Kommunal förhandlat fram med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i sammanhanget är en hög siffra beror enligt Claes Stråth på vilken period beloppet är tänkt att täcka.
Engångbeloppet gäller för perioden 1 maj 2020 – 31 oktober 2020. Avtalet gick ut i våras den 30 april och löneökningarna börja gälla 1 november.
Alla får inte fullt belopp
En person som inom avtalsområdet jobbat heltid och varit månadsavlönad får hela beloppet på 5 500 kronor före skatt. Medellönen för en undersköterska anställd i kommun är 26 381 kronor. Kommunals avtal ger de första två åren en löneökning på 2 procent per år, drygt 500 kronor mer i månaden i snitt. Därtill kommer en extrasatsning på yrkesutbildade på 0,6 procent per år, någon hundralapp i månaden ungefär, enligt Kommunal.
5 500 kronor delat på sex månader blir nästan det dubbla per månad, över 900 kronor. Men det är som sagt för en anställd med månadslön som jobbar heltid. För deltidsarbetande, liksom för anställd under del av perioden, betalas beloppet ut i proportion till sysselsättningsgrad och anställningstid. Det innebär att om en person som har arbetat 50 % under hela perioden får halva beloppet.
Även anställningstid spelar roll och beloppet betalats ut i proportion till anställningstiden.
Claes Stråth säger att det är viktigt att de här detaljerna regleras, så att det är tydligt.
– Det är viktigt att både kunna förklara och försvara vilka som får engångsbeloppet och varför. Om jag inte missminner mig sa Baudin att alla Kommunals medlemmar kommer att få det. Jag förstår varför han uttryckte sig så, men det är inte bara Kommunals medlemmar som får ta del av engångsbeloppet. Oavsett medlemskap så är det troligtvis inte alla som kommer att få 5 500 kronor, säger Stråth och tillägger att han inte har läst avtalet mellan Kommunal och SKR.
Och han har rätt. Även de som inte är medlemmar i Kommunal får del av engångsbeloppet eftersom kollektivavtalen gäller alla på avtalsområdet. Dessutom är många tillfälligt anställda, både Kommunalmedlemmar och icke-medlemmar, timavlönade och då gäller inte heller engångsbeloppet då timlöner inte justeras i det avtal som precis tecknats.
Lättare att träffa avtal
Att engångsbelopp skulle vara en lösning som arbetsgivarna ser mer positivt på än fackförbunden vänder sig Claes Stråth mot. Han menar att det finns omständigheter då en engångssumma passar båda parter bra.
– Arbetsgivaren har ett administrativt intresse av den här typen av lösning för att det på ett relativt enkelt sätt reglerar bakåt i tiden. Fackförbunden kan också ha ett intresse av det då det är pengar som snabbare kommer arbetstagaren till del, här spelar tidpunkten en viktig roll. Att pengarna nu kommer till jul är exempelvis välkommet för de anställda.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
